13.02.2026

Museum Projekt Yrke

Porträtt Dr Anke Scharrahs

Examinerad restauratör Dr Anke Scharrahs. Foto: privat

Examinerad restauratör Dr Anke Scharrahs. Foto: privat

Vad motiverar den utexaminerade restauratören Dr Anke Scharrahs? Ett porträtt

Anke Scharrahs och hennes arbetsplats har varit en del av det magnifika „Alepporummet“ i tre år. Besökarna kan följa hennes arbete när hon restaurerar denna äldsta kända och helt bevarade väggpanel från den kristne köpmannen Isa ibn Butrus hus från 1600/1603, direkt på Museum of Islamic Art i Berlin. Det är inte det första rummet som hon har undersökt och restaurerat. Anke Scharrahs har besökt 200 sådana rum i de gamla stadshusen i Damaskus och känner också till ett 40-tal som finns på museer och i privata samlingar världen över.


Redan som barn målade Anke Scharrahs många prydnadsföremål

Hon vet inte exakt varifrån hennes kärlek till Orienten kommer. „Mina föräldrar är naturvetare och jag kommer från Schwedt an der Oder. Det finns inget gammalt där“, säger Anke Scharrahs. Men hon minns att hon målade många prydnadsföremål som barn. Hon började lära sig ungerska vid tolv års ålder för att hon gillade språket. Idag kan hon även kommunicera på persiska och arabiska. Hon studerade restaurering i Dresden och kom i kontakt med „högen av brädor“ på Etnologiska museet, som skulle komma att avgöra hennes framtida yrkesliv.


Hennes intresse för rumsinredningar ledde till att hon fyra gånger besökte den amerikanska samlaren Doris Dukes privata egendom Shangri La på Hawaii som restauratör.

Brädorna, 113 numrerade stycken som förvaras i museets magasin, är det s.k. Damaskusrummet, en rikt målad rumspanelering som skapades 1810/11 och vars restaurering Anke Scharrah följde i över tjugo år. Den var också så viktig för henne eftersom hon visste att det bara fanns ett fåtal ursprungliga rumspaneler kvar. Många har omarbetats, förändrats, slipats ner – beroende på ägarnas mode och smak.

Som restauratör förde hennes intresse för rumsinredningarna henne fyra gånger till den amerikanska samlaren Doris Dukes privata egendom Shangri La på Hawaii, som numera är ett museum och utbildningscentrum för islamisk konst. Den första inbjudan att hålla en föreläsning där om syriska rum kom 2004 och innehöll instruktionen att utöver föreläsningen endast ta med sig en baddräkt.

Tacksamhet är ett ord som Anke Scharrah ofta använder. Hon betonar att hon „fick lov“ att bo i hus med fantastiska rumsinredningar. När hon arbetade i Syrien för mer än tjugo år sedan knackade hon och en syrisk arkitektvän på dörren till dessa gamla hus och förklarade att hon var intresserad av panelen. Hon blev insläppt och inbjuden, trots att en del av husägarna vid den tidpunkten inte var medvetna om panelens betydelse. Men de gillade uppenbarligen den nyfikna, öppna och intresserade restauratören. „När jag var i Syrien före kriget fick jag alltid ett meddelande på min syriska mobiltelefon som frågade om jag ville se ett annat rum.“ Det gjorde hon. Alltid.


Om privilegier - och gåvan att få lov att hjälpa till

Anke Scharrahs talar om „privilegiet och gåvan att kunna hjälpa till att bevara dessa rumsinredningar“. Hon anses vara DEN specialist som finns över hela världen. Sedan kriget har många rumsinredningar i Aleppo skadats, förstörts eller stulits. Anke Scharrahs har sammanfattat sin forskning i en bok – hon blev klar med manuskriptet precis när kriget i Syrien började.

Hon blir rörd till tårar när hon talar om det förflutnas skönhet och dagens förstörelse. Desto mer uppskattar hon privilegiet att få restaurera det äldsta bevarade rummet, Alepporummet i Berlin, i nära samarbete med museet.

Nach oben scrollen