Rädda kulturtillgångar

Tatjana Held vet hur man räddar kulturella tillgångar. Som utbildad THW-drönarpilot och första hjälpen-soldat har den Berlinbaserade konservatorn varit inblandad i katastrofer som översvämningar och bränder. Hon arbetar för närvarande med VDR för att skapa en guide om hur man hanterar skadad kulturegendom.

Samma sak gäller för att rädda kulturföremål som för att rädda människoliv: „Ju mer välinövade team och ju tydligare processer, desto snabbare och effektivare kan hjälpen bli.“ Det är just detta som Tatjana Held vill bidra till genom att införliva sina erfarenheter i en guide om hur man hanterar skadad kulturegendom. Hon har varit involverad i projektet KulturGutRetter (KGR), som fortfarande är under utveckling, sedan 2019, då utrikesdepartementet lanserade det. Denna „mekanism för snabb hjälp till kulturarv i krissituationer“ är tänkt att träda i kraft när en jordbävning, brand eller översvämning inträffar och en regering begär internationell hjälp. Räddningsstyrkan är då i beredskap.

KulturGutRetter har redan vidtagit förebyggande åtgärder i Ukraina. Totalt nio långtradare lastade med 290 pallar med förnödenheter – bubbelplast, arkivlådor, brandsläckare och sandsäckar – skickades förra året till Ukraina via UCPM (EU:s civilskyddsmekanism), där de delades ut till museer, arkiv, bibliotek och andra kulturinstitutioner och platser.
Det tyska arkeologiska institutet, KulturGutRetter och THW etablerade ett logistiknätverk tillsammans med Blue Shield Deutschland e.V., German Society for the Protection of Cultural Property e.V. och SiLK – SicherheitsLeitfaden Kulturgut-teamet, liksom med nödhjälpsorganisationerna i München, Stuttgart, Köln, Halle/Saale, Weimar, Dresden och Berlin, för att snabbt och effektivt kunna samla in de donerade hjälpmedlen och vidarebefordra dem till Ukraina. „Nätverkande är avgörande när det gäller att rädda kulturegendom“, säger Held. THW – under ledning av det tyska arkeologiska institutet och Leibniz Centre for Archaeology (LEIZA) – är en viktig partner.

För att få en bättre förståelse för THW:s arbete genomgick Held en grundutbildning vid lokalorganisationen Berlin Steglitz-Zehlendorf. Hon fick bland annat lära sig att förflytta last på ett säkert sätt, knyta stygn och buntar och använda tung hydraulisk utrustning. Grunderna i räddnings- och bärgningsarbete, första hjälpen samt civilförsvar och katastrofhantering ingick också i utbildningen. Held leder THW:s team för obemannade flygsystem i Steglitz-Zehlendorf på frivillig basis sedan ett och ett halvt år tillbaka. Hon styr drönare som flyger över skogsbrandsområden och förser brandkåren med viktig information. I framtiden skulle hon också vilja delta i internationella uppdrag som KulturGutRetterin, som genomförs tillsammans med THW. „På THW har jag lärt mig att man måste agera snabbt och flexibelt i en nödsituation“, sammanfattar Held sina erfarenheter. „Man kan inte ägna en evighet åt att diskutera en nödsituation när byggnaden hotar att kollapsa.“ Framför allt är det viktigt att ta ansvar och hålla huvudet kallt. I en nödsituation är det alltid bättre att göra något än att inte göra det. Det viktigaste är att inte få med sig föremålen ut ur katastrofområdet. „Alla gör sitt bästa och bidrar med det de har lärt sig och redan övat på. Det är först i efterhand som vi ser vad vi kan göra bättre nästa gång.“

Tillsammans med Violetta Razlaw driver hon „VITA Konservierung“ i Berlin, ett laboratorium för restaurering av arkeologiska och historiska kulturföremål. Held har en examen från utbildningen „Restaurering av arkeologiska kulturföremål“ vid University of Applied Sciences (HTW) i Berlin, som lades ned 2010 och där hon sedan 2016 även handleder masterstudenter som en del av ett undervisningsuppdrag. För Held, som är medgrundare av kommittén för skydd av kulturegendom inom konservatorsförbundet, är ämnet skydd av kulturegendom ett återkommande tema under hela hennes utbildning och karriär. De senaste årens erfarenheter har gjort institutionerna mer medvetna om behovet av att skydda sig mot översvämningar, t.ex. genom att utarbeta en beredskapsplan. „Tyvärr måste det alltid inträffa en katastrof innan något händer“, säger Held, som också är rådgivare till museer. „Översvämningen i Ahrdalen var riktigt illa, men den har drivit på arbetet med att skydda kulturföremål och den tillhörande katastrofhanteringen.“

Hon fick själv hantera katastrofer tidigt i sitt yrkesliv. Till exempel konsekvenserna av översvämningarna i Neisse/Oder i augusti 2010, då bland annat klostret St. Marienthal i Oberlausitz översvämmades. Som anställd vid Sachsens statliga myndighet för arkeologi hade hon redan lärt sig att man inte kan förutse alla eventualiteter, trots noggranna förberedelser och ett hängivet arbete. Till exempel skickade staden Köln sin toppmoderna nödcontainer på en brandbil till krisområdet i Ahrdalen. Containern fungerar som en mobil arbetsplats och som en förvaringscontainer för material som behövs i händelse av skador: Detta innebar att hjälparna kunde påbörja den första behandlingen av de skadade skriftliga kulturföremålen på plats. I många andra delstater har man först nu insett hur viktigt det är att vara förberedd på eventuella katastrofer. „Frågan om att kombinera flera museer i ett nödnätverk och samarbeta med blåljusenheter blir också alltmer angelägen“, säger Held. „Jag skulle vilja se en nationell samling av alla forskningsinitiativ/projekt som rör skydd av kulturegendom, också för att hålla politikerna intresserade, för nästa katastrof kommer att inträffa.“

Alte Pinakothek i München berikar för övrigt sin samling med ett verkligt mästerverk inom gammalt tyskt måleri: Hans Baldung Griens „Maria som himladrottning“.