Rembrandt och Hoogstraten i Wien

Kunsthistorisches Museum i Wien presenterar verk av Rembrandt och hans elev Hoogstraten i en stor utställning. Båda konstnärerna var mästare på illusionism, och museet ställer nu lärarens och elevens verk mot varandra och bjuder in besökarna till en värld full av illusioner.

Kunsthistorisches Museum Wien arrangerar för första gången en stor specialutställning om Rembrandt Harmensz. van Rijn (1606-1669). Utställningen presenterar en samling av den holländske barockmästarens främsta verk som aldrig tidigare visats i Österrike. Ett speciellt tillvägagångssätt har valts: Rembrandts målningar ställs mot målningar av hans begåvade elev Samuel van Hoogstraten (1627-1678).
I Rembrandts verkstad förekom ett intensivt utbyte av konstnärliga utmaningar. Båda konstnärerna såg sig själva som utforskande målare som ständigt sökte efter nya sätt att avbilda naturen och optiska fenomen på ett realistiskt sätt. Rembrandts imponerande färdigheter i illusionsteknik gjorde ett djupt intryck på Van Hoogstraten och präglade hans konstnärliga arbete.
Utställningen samlar verk från olika genrer, som visar den konstnärliga konkurrensen och den personliga utvecklingen hos de två målarna. Van Hoogstraten, som hade stora framgångar vid hovet i Wien, lyfts särskilt fram. Hans „Introduction to the High School of Painting (Inleyding)“, som publicerades 1678 och är en unik källa till målerikonsten, ger också värdefulla inblickar i Rembrandts verkstadspraktik och hans konstteoretiska övertygelser.

Ljuset spelade en central roll i 1600-talets holländska måleri, särskilt när det gällde att avbilda illusioner som tilltalade alla sinnen. Rembrandt och Van Hoogstraten var mästare på illusionism. Urvalet av cirka 60 verk belyser deras experiment med färg och ljus. Utställningen visar också att båda konstnärerna var mästare på att skapa en verklighet som såg bedrägligt verklig ut. Målningar från de båda konstnärernas alla kreativa faser ingår i en spännande dialog och ger besökarna en inblick i likheterna, utvecklingen och det konstnärliga samspelet mellan de två konstnärerna. Utställningen följer också den individuella utvecklingen av deras respektive konstnärskap. Van Hoogstraten, som också var framgångsrik vid kejsar Ferdinand III:s (1637-1657) hov i Wien, hedras särskilt i denna utställning.
Utställningen sammanför för första gången Kunsthistorisches Museums samlingar av Rembrandt och Hoogstraten, inklusive viktiga verk som Rembrandts „Stora självporträtt“, „Profetissan Hannah“ och Van Hoogstratens „Den gamle mannen i fönstret“. Utställningen kompletteras med viktiga lån från nationella och internationella museer, som Rembrandts „Flicka i en tavelram“ från Kungliga slottet i Warszawa, hans „Ung kvinna i säng“ från National Galleries of Scotland i Edinburgh och Van Hoogstratens „Perspektivisk vy med en ung man som läser“ från Dordrechtsmuseum samt „Ögonbedrägeristilleben“ från Staatliche Kunsthalle Karlsruhe. Andra viktiga museer och privata samlare bidrar också med lån.
Museum Het Rembrandthuis i Amsterdam är vetenskaplig partner till utställningen, som också bidrar till forskning om epoken och dess fascination för illusioner. Båda utställningarna kommer att åtföljas av internationell forskning, som kommer att införlivas i den första catalogue raisonné om Van Hoogstraten. Verken från samlingen på Kunsthistorisches Museum i Wien har också genomgått omfattande teknisk forskning och illustrerar de två målarnas innovativa tillvägagångssätt.

I början av utställningen möter besökarna de två konstnärerna i tidiga självporträtt, som visar deras nära stilistiska koppling. Redan i detta tidiga verk av den 18-årige Van Hoogstarten avslöjas hans talang och den stilistiska referensen till hans lärare är särskilt tydlig. Utställningen lyfter fram hans mästerliga användning av ljus och färg, som ger verken en tredimensionell och livfull effekt. En höjdpunkt i detta avseende är Rembrandts „Den heliga familjen med gardinen“ från Wilhelmshöhe-palatset i Kassel. Van Hoogstratens avhandling „Inleyding“ är en viktig källa för förståelsen av Rembrandts konst. Samtidigt bidrog Rembrandts elev också på ett viktigt sätt till sin lärares berömmelse.
Utställningens andra rum är tillägnat illusionistiska effekter, där konstnärerna mästerligt leker med inramning, ljus och perspektiv för att skapa verkliga ögonbedrägerier. När de skapade sina verk tog båda konstnärerna hänsyn till inramning, placering, färgsättning och belysning med tanke på den plats där de skulle hängas. Särskilt Rembrandt var en mästare på detta och lekte gång på gång med gränserna för det synliga i sina porträtt. Hans elev tog efter honom i detta avseende och försökte till och med överträffa sin mästare. Särskilt imponerande är de verk där figurerna bokstavligen kliver ut ur bildramen, som Rembrandts „Flicka i en bildram“ eller Van Hoogstatens „Gammal man i ett fönster“. Van Hoogstarten gör sedan trompe-l’œil-målningar till sitt signum.

Van Hoogstraten utvecklades till en mångsidig konstnär som behärskade olika stilar och tillgodosåg sina kunders önskemål. I hans breda produktion ingår förutom stilleben även genremålningar och allegorier. Särskilt imponerande är hans arkitektoniska perspektiv, bland annat „Inner Burgplatz i Wien“, ett illusionistiskt mästerverk som gav honom stora framgångar vid det kejserliga hovet. Den speciella höjdpunkten i detta verk var klockan.
Rembrandt, som såg sig själv som en nyfiken konstnär, förde också denna syn vidare till sin elev. Båda visade ett stort intresse för naturvetenskap, särskilt optik, naturligt ljus och kammarljus. Ytterligare kunskap förmedlas i skåp i utställningen. Intryck av verkstaden och dess arbetssätt förmedlas med utgångspunkt i avhandlingen och resultaten av forskning kring de båda konstnärernas verk presenteras och deras måleritekniker jämförs.
Det sista utställningsrummet är tillägnat historiemåleriet, som ansågs vara den högsta konstformen. Rembrandts verk som „Juno“ från Hammer Museum i Los Angeles illustrerar hans mästerliga användning av ljus och teatralitet. Van Hoogstratens „Triumph of Truth and Justice“, där han engagerar sig i antiken, visas också för första gången.
Illusionistisk konst fortsätter att fascinera idag, i en tid av virtuella verkligheter och AI-genererade bilder. Ett interaktivt rum i slutet av utställningen inbjuder allmänheten att leka med denna tidlösa konstform. En 3D-rekonstruktion av Van Hoogstratens perspektivlåda och andra interaktiva element bygger en bro till nutiden.

Utställningen „Rembrandt-Hoogstraten. Colour and Illusion“ har sammanställts av Sabine Pénot, curator för tidigt nederländskt och holländskt måleri. Den pågår 8 oktober 2024-12 januari 2025 på Kunsthistorisches Museum i Wien.

„Young Woman in Bed“ © National Galleries of Scotland, foto: Antonia Reeve
„Girl in a Picture Frame“ © The Royal Castle in Warsaw – Museum , foto: Andrzej Ring, Lech Sandzewicz
„Perspective View with a Young Man Reading in a Renaissance Palace“ © Dordrechts Museum, foto: Bob Strik, Reprorek – alla rättigheter förbehållna
„Gammal man i ett fönster“ © KHM-Museumsverband
„Den heliga familjen med gardinen“ © Hessen Kassel Heritage, Gemäldegalerie Alte Meister, foto: Arno Hensmanns
„Det inre Burgplatz i Wien i en fiktiv ram“ © KHM-Museumsverband