Centrumbyggnaden i det kulturminnesmärkta „Romani“-komplexet i Tramin stod tom i mer än tjugo år. Nu renoverar och restaurerar den sydtyrolska arkitekten Zeno Bampi, som är expert på att „bygga i befintliga strukturer“, den varsamt i nära samarbete med
samarbete med det provinsiella kulturarvskontoret. En titt på det historiska residensets historia
som består av flera komplex. Foto: Wikimedia Commons /Isiderion
Det oregelbundna stenbrottet i källarna tyder på en senmedeltida gotisk struktur
Tramin an der Weinstraße är en kommun med cirka 3.500 invånare i Sydtyrolens lågland. Vinbyn är känd för sina Gewürztraminer-viner och den traditionella „Egetmann-paraden“, som äger rum varje udda år på fastlagstisdagen med mer än 30 vagnar som paraderar genom gränderna. Byn är ett populärt semestermål tack vare sitt historiska centrum, vinodlingen, närheten till sjön Kaltern och de veckovisa vinfestivalerna under sommaren och hösten. Strax ovanför dalbottnen, omgiven av vingårdar, ligger det mäktiga Romani-residenset. „Det adliga residenset (tomt 211) är huvudbyggnaden i de så kallade Romani-husen (eller Romani-komplexet), som omfattar huset på Andreas-Hofer-Straße 19 (tomt 212) i nordost och huset på Andreas-Hofer-Straße 23 (tomt 210) i sydväst“, berättar byggnadsforskaren Martin Laimer, grundare av och ordförande för arbetsgruppen för husforskning i Sydtyrolen. Alla tre byggnaderna är byggnadsminnen. „Själva romernas residens består av en L-formad bostadsbyggnad mot gatan och en förskjuten ekonomibyggnad på baksidan med en gårdsplan framför, som omges av en mur“, fortsätter experten.
Efter att ha stått tomt i mer än tjugo år moderniseras och restaureras det historiska bostadshuset för närvarande med stor omsorg under ledning av arkitekten Zeno Bampi (Neumarkt nära Bolzano), expert på området „byggande i befintliga strukturer“, i nära samarbete med provinsens monumentkontor och i enlighet med bestämmelserna om skydd av ensembler. „Det byggnadsbestånd som var synligt under inspektionen i maj 2021 visar oregelbundna stenbrott i hela källarutrymmena, vilket talar för ett senmedeltida gotiskt byggnadsbestånd från 1400-talet. Det kan antas att det ursprungligen fanns åtminstone två separata och distinkta strukturer.“
Vad betyder de svärdssvansformade skårorna i balkarnas ändar?
Det gotiska byggnadsmaterialet framkom under det pågående arbetet i form av återanvända takbalkar som tydligt uppvisar gotiska stildrag, t.ex. profilering eller lister med plastiska dekorativa skåror. I vissa fall hittades dock även svalbensformade skåror i balkarnas ändar, vilket inte är ovanligt under slutet av 1300-talet och 1400-talet. De tyder på att timret transporterades från berget till dalen i vagnar. Detta innebär att byggnaden inte kommer i närheten av den medeltida kärnan i grannbyggnaden i söder på tomt 210 (Andreas-Hofer-Straße 23).
Större ombyggnader under renässansen
Byggnadens kärna ligger i det nordvästra hörnet och enligt den arkitekturhistoriska studien 2008/09 härstammar den från den romanska perioden i början av 1300-talet.“ Under renässansen i slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet genomfördes en omfattande ombyggnad, som än idag präglar herrgårdens utseende, säger byggnadsforskaren Martin Laimer. „Mindre ingrepp från barocktiden kan ses, t.ex. byggandet av stödmurar (barbacani) i det yttre området, som troligen byggdes omkring 1785, vilket också var fallet med granntomten 210 i söder.“
De senare ägarna: familjen Romani
Det finns inte mycket känt om godsets ägare före 1800-talet. Joseph Romani förvärvade den 1827. Advokaten från Trentino försåg sedan grannkommunerna i Tramin med rödvin samt majs, vete, halm och hö som en bisyssla. Det var också han som lät lägga terrazzogolv på de övre våningarna. Ett av dem bär årtalet „1850“. Sonen Anton uppges vara „markägare och vinhandlare i Tramin“ 1888 och innehade olika offentliga uppdrag i området: Brandchef, vice ordförande i Neumarktdistriktets jordbrukskooperativ, styrelseledamot i Auers kraftverk och första kommunalrådet i Tramin. Anton Romani dog 1906 vid 79 års ålder. Hans son Josef arbetade som advokat, öppnade en advokatbyrå i Tramin och gifte sig 1923 med Brixenmålaren Edith Lutz. Hon grundade Sydtyrolens konstnärsförening och den första hembygdsföreningen i Tramin. Hennes favoritmotiv för landskapsmålningarna i stort format var Schwarzhorn och Weißhorn, de två markanta berg som hon kunde se från sin ateljé i stugan på andra sidan dalen. Hennes arvingar testamenterade 2009 hennes omfattande samling av ex-libris till det tyrolska statsmuseet Ferdinandeum i Innsbruck.
Ett hållbart koncept med innovativ isolering av lera för romernas bostad
Zeno Bampi har nu skapat ett hållbart koncept med innovativ lerisolering som utnyttjar den befintliga strukturen samtidigt som den historiska byggnadens strukturella egenskaper bevaras. Byggnadens förflutna ska bevaras. Golv och synliga lager kommer att berätta historien om det 500 år gamla residenset, som i framtiden kommer att bli ett mysigt hem av vänner för vänner (Schneckart Residence).

