Öppnas i en ny flik

Revolution inom träbyggande: hållbara höghus från skogen

I en tid då hållbarhet och klimatskydd är några av de mest angelägna utmaningarna för vårt samhälle upplever träbyggandet en anmärkningsvärd renässans. I synnerhet inom höghusarkitekturen håller en veritabel revolution på att växa fram: Allt fler arkitekter och byggherrar upptäcker fördelarna med trä som byggmaterial för flervåningshus. Denna utveckling bidrar inte bara till att minska CO2-fotavtrycket i byggsektorn, utan öppnar också upp för nya designmöjligheter och förbättrar inomhusklimatet för de boende.

Återupptäckten av ett traditionellt byggmaterial

Trä är ett av de äldsta byggmaterial som mänskligheten känner till och användes i århundraden för att bygga hus och till och med flervåningshus. Men i takt med industrialiseringen och införandet av stål och betong hamnade trä alltmer i skymundan som byggmaterial för större konstruktioner. Idag upplever träet en renässans tack vare avancerad teknik och ökad miljömedvetenhet. Moderna träbyggnadstekniker som korslimmat trä (CLT) och limträ gör det möjligt att bygga höghus som inte bara är stabila och säkra, utan som också har ett utmärkt ekologiskt fotavtryck.

Teknologiska innovationer inom träbyggande

Utvecklingen av nya träbaserade material och sammanfogningstekniker har banat väg för byggandet av höghus i trä. Korslimmat trä, ett material som tillverkas av korslimmade träskikt, har en styrka och stabilitet som kan jämföras med armerad betong. Samtidigt är det betydligt lättare, vilket minskar belastningen på fundamenten och underlättar transporterna. Innovativa anslutningssystem gör det möjligt att montera träelement exakt och snabbt, vilket förkortar byggtiden avsevärt. Dessutom har framstegen inom brandskydd gjort att höghus i trä nu uppfyller samma säkerhetsstandarder som konventionella byggnader.

Ekologiska fördelar med träkonstruktion

Användningen av trä i höghuskonstruktioner ger betydande ekologiska fördelar. Trä är en förnybar råvara som binder CO2 under sin tillväxt. En kubikmeter trä lagrar cirka ett ton CO2, som förblir bundet i byggnaden även efter bearbetningen. Tillverkningen av stål och betong orsakar däremot stora CO2-utsläpp. Träbyggnader fungerar därför som långsiktiga kollager och bidrar aktivt till klimatskyddet. Dessutom är trä lättare att återvinna eller använda termiskt i slutet av sin livslängd, vilket förlänger materialets livscykel och främjar den cirkulära ekonomin.

Hälsoaspekter och inomhusklimat

Trä som byggnadsmaterial har inte bara ekologiska fördelar, utan har också en positiv effekt på de boendes välbefinnande. Trä har förmågan att reglera luftfuktigheten och på så sätt skapa ett behagligt inomhusklimat. Studier har visat att människor i träbyggnader upplever mindre stress och känner sig mer bekväma. Träets naturliga estetik bidrar till en varm och inbjudande atmosfär, något som ofta saknas i konventionella höghus. Trä förbättrar också akustiken i rummen, vilket är särskilt fördelaktigt i tätbefolkade stadsområden.

Ekonomiska aspekter och byggnadseffektivitet

Träbyggnation ger också ekonomiska fördelar. Prefabriceringen av träelementen i fabriken möjliggör exakt planering och utförande, vilket leder till kortare byggtider och lägre kostnader på byggarbetsplatsen. De lätta träelementen kräver mindre tung utrustning på byggarbetsplatsen och minskar transportkostnaderna. Även om materialkostnaderna för trä ibland kan vara högre än för konventionella byggmaterial, kompenseras dessa merkostnader ofta av effektivitetsvinsterna i byggprocessen. På lång sikt kan träbyggnader till och med vara mer kostnadseffektiva på grund av deras goda energieffektivitet och lägre underhållskostnader.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelarna står träbyggandet fortfarande inför ett antal utmaningar. En av dessa är skepsisen mot träkonstruktionernas hållbarhet och stabilitet. Här är utbildnings- och demonstrationsprojekt viktiga för att stärka förtroendet för denna byggmetod. En annan utmaning är tillgången på kvalificerad personal för träbyggande. Det behövs utbildningsinitiativ och utbildningsprogram för att utbilda de specialister som behövs. Att anpassa byggregler och standarder till träbyggandets speciella egenskaper är också ett viktigt steg mot att undanröja juridiska hinder.

Framtidsutsikter och globala trender

Framtiden för träbyggnation ser lovande ut. Runt om i världen förverkligas allt fler projekt som tänjer på gränserna för vad som är genomförbart. I Norge har ”Mjøstårnet”, en 85,4 meter hög skyskrapa i trä, redan förverkligats, och i Tokyo planerar ett företag till och med en 350 meter hög skyskrapa i trä. Dessa projekt visar att trä som byggmaterial för höghus inte bara är en teoretisk möjlighet, utan redan håller på att bli verklighet. I takt med den tekniska utvecklingen och den ökande miljömedvetenheten kan man förvänta sig att andelen höghus i trä kommer att öka betydligt under de kommande åren.

Träbyggnadsrevolutionen inom höghussektorn markerar en vändpunkt inom arkitektur och byggande. Den kombinerar tradition med innovation, ekologiskt ansvar med ekonomisk effektivitet och teknisk prestanda med mänskligt välbefinnande. Genom att bygga höghus från skogen skapar vi inte bara hållbara strukturer, utan för också in en bit av naturen i våra stadsrum. Denna utveckling har potential att förändra våra städer i grunden och ge ett betydande bidrag till klimatskyddet och livskvaliteten i stadsområden.

Också intressant
Avkolonisering och restitution?

Avkolonisering och restitution?

Maskininlärning för trafiksäkerhet i skolan

Maskininlärning för trafiksäkerhet i skolan

Musée de Cluny i Paris: Le Moyen Âge. Ny generation

Musée de Cluny i Paris: Le Moyen Âge. Ny generation

Curated by UNStudio: The BAUMEISTER i juni 2023

Curated by UNStudio: The BAUMEISTER i juni 2023

Rautenstrauch-Joest-Museum: Upcycle My Museum

Rautenstrauch-Joest-Museum: Upcycle My Museum

Ny studie: Golv av natursten är mest miljövänliga i jämförelse

Ny studie: Golv av natursten är mest miljövänliga i jämförelse

G+L i oktober 2019: Kreativ stad

G+L i oktober 2019: Kreativ stad

Darlington Public School i Sydney

Darlington Public School i Sydney

Fokus på värmelagring

Fokus på värmelagring

En titt bakom kulisserna: ”I Uffizierna”

En titt bakom kulisserna: ”I Uffizierna”

Prisutdelningen för det tyska landskapsarkitekturpriset 2021 äger rum ikväll, den 13 maj 2022. Cirka 400 gäster väntas till Allianz Forum vid Brandenburger Tor i Berlin. Lohaus – Carl – Köhlmos får första pris för projektet ”Westpark Augsburg”. Gratulationer från G+L:s redaktion! Tanja Gallenmüller, född i Augsburg och mångårig redaktör för G+L, berättar allt du behöver veta om det vinnande projektet.

Reese Park, Foto: Eckhart Matthäus

Jag minns fortfarande det höga mullret från de tunga stridsvagnarna från amerikanerna som var stationerade i Augsburg när de körde förbi vår lägenhet på väg tillbaka till sina baracker från manövrerna utanför staden. Tusentals Augsburgbor arbetade där. Dag ut och dag in passerade de barriären till Sheridan- eller Reese-barackerna. Men trots soldaternas närvaro i många Augsburgbors vardag var de militära områdena, som tillsammans täckte mer än 100 hektar, en inhägnad ö – Amerika mitt i bayerska Schwaben, så att säga. Idag syns och känns ingenting av denna rumsliga barriär i staden och i det omgivande området Augsburg med sitt lokala rekreationsområde, Western Forests.

Sedan 2006 har Westpark, en öppen, rymlig och modern landskapspark med en slingrande stig från söder till norr som det viktigaste strukturerande och sammanbindande elementet, anlagts på det tidigare kasernområdet. Parken åstadkommer det som inte var möjligt på flera decennier: att binda samman stadsdelarna Pfersee och Kriegshaber som en sammanhängande grön korridor i västra Augsburg och att öppna upp stadskärnan mot omgivningen. Parkens acceptans och popularitet bland de annars ganska skeptiska invånarna i Augsburg bekräftar att den långa processen är värd besväret. Och nu har projektet också övertygat juryn för 2021 års German Landscape Architecture Award.

Stimulans för hela staden

När den amerikanska försvarsmakten drog sig tillbaka 1998 fick Augsburg en unik möjlighet: att omvandla en militär ödemark till en drivkraft för den övergripande lokala utvecklingen av västra Augsburg. Staden tog tillfället i akt och köpte, genom sitt stadsutvecklingsbolag AGS, marken från den federala fastighetsbyrån BImA för att utveckla nya bostads- och affärsområden. Medborgarnas tidiga och intensiva engagemang gjorde det snabbt klart att de nya kvarteren måste kompensera för den stora bristen på öppna ytor i de angränsande stadsdelarna. De idéer och förslag från medborgarna som kom fram vid olika workshops för deltagande kanaliserades inledningsvis till en stadsplaneringstävling för Sheridan-området, som vanns 2002 av Frankfurtkontoret BS+.

Arkitekterna kom fram till en klassisk tredelning av den långsträckta platsen: bostäder i öster mot stadens centrum, en park i mitten och kommersiella lokaler i väster längs B17. Den planeringstävling för öppna ytor som lanserades 2004 baserades på detta tydliga ramverk, där realiseringsdelen sökte konkreta förslag för parken på den tidigare Sheridan-tomten och idédelen för området kring Reese-barackerna och deras sammankoppling. Medan de flesta tävlingsbidragen försökte strukturera den öppna platsen med geometriska former, vann inte landskapsarkitekterna Lohaus – Carl – Köhlmos från Hannover alla jurymedlemmar, men däremot omedelbart beställaren.

Övertygande flexibilitet

Den breda, slingrande huvudstigen, som här och var glider isär och bildar öar som ger utrymme för lek, sport och plantering, är en minnesvärd bild. Det påminner om de närliggande Wertach-flodslätterna. Den flexibla formen på gångvägen var det bästa svaret i tävlingen på det stora beståndet av träd på kasernområdet som är värda att bevara. Efter ett omfattande kartläggningsarbete kunde träden till stor del bevaras och integreras i den nya parken. Löst utspridda på de delvis vidsträckta ängarna till höger och vänster om huvudstråket understryker de den effekt som landskapsarkitekterna önskat och som ska framkalla det amerikanska landskapets vidsträckthet. Platsens historia är också tydlig på andra ställen: Lohaus + Carl bevarade några av kasernbyggnaderna. ARCHE e.V. hittade till exempel sitt hem i den tidigare kommendantens kontor.

Sheridan Park, Foto: Eckhart Matthäus

Nordamerikanska trädarter för 2021 års vinnare av landskapsarkitekturpriset

Kapellet är ett viktigt landmärke, liksom kasinot. Den tidigare idrottshallen på Appellplatz mittemot Kommandantur fick rivas, liksom de flesta andra byggnader, på grund av den höga föroreningsnivån. Uppropstorget bevarades också i sin ursprungliga form. Idag kan man spela beachvolleyboll, streetball och bordtennis där. Landskapsarkitekterna valde nordamerikanska trädarter, präriebuskar och gräs för planteringarna på några av gångöarna. Den ursprungligen planerade platsgjutna betongen för huvudstigen, som ofta används för gångstigar i USA, fick dock ge vika för en asfaltsyta på grund av klimatet och erfarenheterna i Augsburg.

Äventyr i ett vulkaniskt landskap

Lek- och sportanläggningarna på de olika stora öarna i stråket visar på stor kreativitet och mod hos planerare och byggare. En vattenlekplats, skatebackar, klätterklippor, en häcklabyrint med trampoliner, gräskullar eller stenblock i en björkdunge väcker upptäckarglädjen och erbjuder utmaningar. Och det är helt avsiktligt, säger Irene Lohaus. För var annars kan barn idag röra sig fritt och testa sina gränser utan att riskera biltrafik eller ständig föräldratillsyn? Lekplatsen i den första byggfasen av Reesepark, som öppnade förra året, gör det senare möjligt. Området, som är utformat som en flodbädd med en betongrutschkana och en tre meter hög slänt från gångbanans kant, erbjuder rep, nät, balkar och en rutschkana, vars halsbrytande användning får många föräldrar att börja svettas. De andra lek- och sportöarna utlovar ännu mer äventyr: bland annat ett vulkanlandskap för skatare och BMX-åkare, gymnastik och en fotbollsplan av träflis.

Beslut med vision

Medborgarnas önskan för Reesepark, vars stadsplaneringsidé går tillbaka till Europan-tävlingen 2003, var att fylla den med andra erbjudanden än i Sheridanpark på grundval av samma rumsliga struktur med huvudstråk och öar. Lohaus – Carl – Köhlmos förverkligar denna idé. De var förutseende och fick också i uppdrag av staden att förverkliga den andra stora delen av Westpark. Med detta beslut uppnåddes inte bara den funktionella utan också den designmässiga enheten i hela parken och dess två huvudområden Sheridan och Reese, vars slingrande huvudstråk också fortsätter som ett tema över gatorna, kvarteren och Sullivanparken längs Westfriedhofs kyrkogård däremellan.

Supplypark är det enda lilla avbrottet i det i övrigt sammanhängande helhetskonceptet. Den planerades av investeraren i det angränsande bostadsområdet redan före tävlingen om Westpark. Man undrar lite hur västra Augsburg skulle ha sett ut 2021 om BImA inte hade sålt det till staden eller dess dotterbolag AGS, utan till olika investerare. Men lyckligtvis uppstår denna fråga inte längre i Augsburg.

Fakta om vinnaren av Landskapsarkitekturpriset 2021 "Westpark Augsburg"

Beställare: Augsburger Gesellschaft für Stadtentwicklung und Immobilienbetreuung GmbH (AGS), staden Augsburg

Period Sheridanpark: 2008 till 2014; Reesepark: sedan 2014; Sullivanpark: sedan 2016

Storlek: cirka 45 hektar (ny byggnad), 60 hektar (hela parken)

Byggkostnader: Open space cirka 12 miljoner euro (netto), med medel från programmet Urban Redevelopment West

Landskapsarkitekter: Lohaus – Carl – Köhlmos landskapsarkitekter + stadsplanerare

Läs mer om German Landscape Architecture Award 2021 här.

Artikeln av Tanja Gallenmüller publicerades första gången i G+L 05/17 på temat ”Conversion”.

Att bidra till Baukultur-rapporten

Hur ser väldesignade offentliga rum och framtidsinriktade stadsutvecklingskoncept ut i praktiken? Hur kan framgångsrika metoder överföras till andra platser? Dessa frågor kommer att diskuteras utifrån exempel den 21 och 22 mars 2019 i Erfurt som en del av Baukultur Workshop of the Federal Foundation of Baukultur ”Urban design for public spaces”.


Baukulturbericht 2018/19
"Auf zu Neuen Ufern" flodrenaturering i Siegen.
Foto av Andreas Meichsner för Federal Foundation of Baukultur

Offentliga platser är platser där människor möts och interagerar med varandra, vilket är anledningen till att de spelar en viktig roll för socialt utbyte och sammanhållning. Digitalisering och nya former av mobilitet har en direkt inverkan på utformningen av offentliga platser, liksom den demografiska utvecklingen. De som arbetar med planering och byggande bör spela en aktiv roll i detta: en markpolitik som är inriktad på det allmänna bästa, en genomtänkt dubbel intern utveckling och framåtblickande stadsutvecklingskoncept är instrument för Baukultur som har ett avgörande inflytande på utformningen av offentliga platser.

Den federala stiftelsen för Baukultur bjuder in dig till Thüringen den 21 och 22 mars 2019 som en del av Baukultur-workshopen ”Stadsutveckling och offentliga utrymmen”. Evenemanget inleds den 21 mars i Weimar med en stadsrundtur i Bauhaus fotspår. Den 22 mars kommer sedan att ägnas helt åt titeltemat med huvudtal och öppna diskussioner vid tre workshopbord i Erfurt. Alla som är involverade i planering och byggande samt intresserade parter är inbjudna att delta i arbetsprocessen för Baukultur-rapporten. Resultaten från workshopen kommer att införlivas i rapporten ”Public Spaces” för 2020/21.

Workshopen ”Stadsutveckling och offentliga rum” är en del av den centrala evenemangsserien ”Baukultur Workshop” som organiseras av Federal Foundation of Baukultur. Den anordnas i samarbete med den tyska federala miljöstiftelsen och är gratis att delta i. Evenemanget markerar starten på 2019 års workshopserie på temat ”Public Spaces”.

Program

Torsdagen den 21 mars 2019 från kl. 12.30

13.00 Kick-off i Weimar (välkomsthälsning och presentationer)

14.00 Bauhaus och offentliga rum (bussresa och guidad tur)

18.00 Kick-off i Erfurt (välkomsthälsning och panel)

Fredagen den 22 mars 2019 från kl. 09.00 – Workshopdag i Erfurt

09.30 Workshopdag (välkomsthälsning)

10.15 Impulser från workshopen (presentation av projektexempel)

12.30 Lunchpaus

13.30 Diskussion om projektexemplen vid workshopbordet

om ämnena:
1 Ny stad – nya utvecklingsområden
2 Befintlig stad – täthet och utrymme
3 Torg, utrymme och bottenvåningar

15.00 Sammanfattning och utblickar

Registreringen är nu öppen på www.bundesstiftung-baukultur.de.