Enligt siffror från den federala kriminalpolisen nådde våldsbrotten i Tyskland 2023 sin högsta nivå på 15 år. Antalet rapporterade överfall på offentliga platser ökade också. Känslan av säkerhet i våra städer minskar. Endast 56 procent av befolkningen känner sig fortfarande trygga i det offentliga rummet. Det visar en representativ undersökning från Infratest dimap. Samtidigt kräver aktivister att de öppna platserna i städerna ska kontrolleras i mindre utsträckning. I det första numret av City Special 2025 diskuterar vi hur en säkrare, men inte övervakningsdominerad stad skulle kunna se ut och vilka känsliga sociala frågor som måste ställas.
Kaktusar kan verkligen göra ont. Det vet alla som någon gång har kommit nära en kaktus. Beroende på din synvinkel kan vårt tidningsämne också göra lite ont. Du kan inte bara känna dig otrygg i offentliga miljöer - vissa frågor om säkerhet i städerna är också obehagliga. I det här numret frågar vi oss hur säkra våra städer egentligen är. För en sak är klar: till skillnad från kaktusar ska vi inte vara rädda för att ta itu med frågan om säkerhet i städerna.
Till skillnad från kaktusar. Omslagsfoto: Dulcey Lima på Unsplash
Alarmerande ökning
Enligt den federala kriminalpolisen nådde våldsbrotten i Tyskland en rekordhög nivå under 2023. Särskilt alarmerande är ökningen av överfall i offentliga miljöer – där vi ska kunna röra oss, mötas och utvecklas fritt. Enligt en undersökning från Infratest Dimap uppger endast 56 procent av befolkningen att de känner sig trygga i det offentliga rummet. Det här är inte siffror som vi kan bortse från när det gäller utformningen av stadsrummen.
Övervakad och säker?
Men medan många medborgare vill ha fler skyddsåtgärder ser aktivister en annan fara som hotar: kontroll och övervakning som drar osynliga linjer från vilka det är nästan omöjligt att försvara sig. Hur kan vi skapa en balans som värnar om rätten till frihet i det offentliga rummet och samtidigt stärker säkerheten för alla? Hur mycket övervakning kan en levande, öppen stad tolerera och var drar vi som planerare gränsen?
Möjligheter för säkra städer
I det här numret av G+L frågar vi oss hur stadens öppna ytor ska utformas för att främja säkerhet utan att kväva kärnan i ett fritt samhälle. Företrädare för stadsplanering och polis samt experter inom sociologi och juridik kommer till tals och visar vilka möjligheter städerna har att klara dessa utmaningar. Det blir tydligt att trygghet inte bara uppnås genom kameror och polisiär närvaro, utan också genom en stadsplanering som främjar möten, dialog och omtanke.
Säkert och gratis
Vi tittar särskilt på centralstationsområden som hotspots och urbana konfliktzoner som Görlitzer Park i Berlin, den gamla botaniska trädgården i München och Ebertplatz i Köln. Exemplet Trier visar å andra sidan vilka åtgärder som städerna redan genomför. Men vi frågar oss också om den ökande migrationen i Tyskland är kopplad till den ökande brottsligheten och vad som måste beaktas när det gäller stadssäkerhet, bortsett från brottslighet. Det är dags att ställa dessa svåra frågor och inleda en dialog innan vi bara har kvar misstänksamhet i våra städer. Låt oss blicka framåt och använda stadsutvecklingen som en möjlighet att återta de offentliga rummen – för en stad som är både säker och fri.
Städer för morgondagen
Kanske har du sett den lilla „StadtSpezial“-logotypen på omslaget? Denna G+L är det första numret av årets StadtSpezial. Vi har gjort det här i flera år nu. Under loppet av tre nummer tar vi upp tre särskilt angelägna ämnen som våra städer står inför just nu. Årets fokus: säkerhet, byråkrati och integration.
Theresa Ramisch, chefredaktör
t.ramisch@georg-media.de
och
Anna Martin, redaktionssekreterare
a.martin@georg-media.de
Tidningen finns att köpa här i butiken.
Du kan förbeställa årets StadtSpezialhär.
Vårt marsnummer handlade om skolor. Läs mer om detta här.