Skörda vad vi sår

För en tid sedan var den blomstrande gemensamma trädgården i Barcelona „Hort de la Font Trobada“ fortfarande en övergiven ödemark. Nu sköter 90 familjer och elva andra parter om sina odlingar, vilket innebär att cirka 200 personer använder och njuter av trädgården tillsammans. „Behöver du tomater? Vi har plantor från Galicien!“ ropar någon som fyller en vattenkanna vid Font Trobada, en av källorna i området som trädgården har fått sitt namn efter.

Området, som ligger inbäddat mellan stadsdelen Poble Sec och berget Montjuïc och har ett antal naturliga källor, har använts för jordbruk sedan 1400-talet och blev senare en populär plats för weekendresor. Under 1900-talet var berget mestadels täckt av så kallade barracas – olagligt byggda hus. Detta förändrades när förberedelserna inför de olympiska spelen inleddes. Trädgårdarna och källorna försvann tills stadsfullmäktige beviljade en framställan om en självförvaltad gemensam trädgård och reparerade källan.

Den gemensamma trädgården sköts enligt strikta ekologiska principer och bygger på metoden Parades en Crestall, som har sitt ursprung på Mallorca och som gör det möjligt att effektivt odla små markbitar i regioner med varmt klimat. Ett tunt lager av humus och löv håller kvar fukten i jorden.

På flykt från storstaden

Förutom odling av mat och den ekologiska aspekten fyller den gemensamma trädgården också en viktig social och pedagogisk roll. Medlemmar i La Rimaieta och El Petit Molinet, två självförvaltade familje- och barncenter som är aktivt involverade i trädgården, förklarar hur viktigt det är för barn och vuxna att smutsa ner händerna, engagera sig i samhället genom sitt arbete, dela med sig av mat och erfarenheter och lära sig direkt om växternas odlingsprocess. På så sätt har en grön ö skapats genom gemensamma ansträngningar, där man kan fly storstaden bland bin och fjärilar.