02.10.2025

Translated: Aktuelles

Skogsbränder: FN:s 2022-rapport utfärdar akut varning för fara

FN:s miljöprogram (UNEP) har tillsammans med GRID-Arendal nyligen publicerat de senaste siffrorna om risken för skogsbränder. Här är resultaten om skogsbränder.

FN:s miljöprogram (UNEP) har tillsammans med GRID-Arendal nyligen publicerat de senaste siffrorna om risken för skogsbränder. Här är resultaten om skogsbränder.

Tillsammans med GRID-Arendal, ett icke-vinstdrivande miljökommunikationscenter baserat i Norge, publicerade FN:s miljöprogram (UNEP) nyligen de senaste siffrorna om risken för skogsbränder. Risken förväntas öka med 50 procent fram till slutet av århundradet. Läs mer här.

I den nya rapporten „Spreading like Wildfire: The Rising Threat of Extraordinary Landscape Fires“ från FN:s miljöprogram (UNEP) och det norska icke-vinstdrivande miljökommunikationscentret GRID-Arendal uppskattas att risken för förödande bränder kan öka med upp till 57 procent fram till år 2100. Detta beror främst på klimatförändringarna, enligt de mer än 50 forskare från sex kontinenter som ansvarar för rapporten. Förändringar i markanvändningen är en annan faktor som starkt bidrar till en ökad risk för skogsbränder.

FN:s miljöprogram (UNEP) har tillsammans med GRID-Arendal nyligen publicerat de senaste siffrorna om risken för skogsbränder. Här är resultaten om skogsbränder.
Risken för skogsbränder ökar ständigt. Foto: Marcus Kauffman / Unsplash

Ökad risk för skogsbränder nästan överallt i världen

Även i Arktis och andra regioner som ännu inte har drabbats av skogsbränder kommer risken att öka under de kommande åren. Endast i ett fåtal områden, framför allt på den afrikanska kontinenten, är risken för skogsbränder lägre. Författarna efterlyser en radikal förändring av myndigheternas åtgärder för att förbereda sig för skogsbränder med fokus på förebyggande åtgärder.

Rapporten publicerades bara några dagar före den andra delen av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport om klimatförändringar, som också uppmanar regeringar och andra aktörer att vidta brådskande åtgärder. I båda rapporterna understryker författarna att effekterna av klimatförändringarna ofta inte är jämnt fördelade och tenderar att drabba de mest sårbara befolkningsgrupperna och ekosystemen.

Rekordstora skogsbränder blir norm

Skogsbränder är okontrollerade bränder i naturen. Under de senaste åren har det till exempel förekommit rekordstora skogsbränder i Australien, Grekland och Sydamerika. I takt med att den globala temperaturen stiger måste människan minska risken för dessa bränder, som ofta får förödande konsekvenser för ekosystem, flora, fauna och mänskliga bosättningar.

I UNEP:s rapport påpekas att risken för skogsbränder kommer att öka med en tredjedel redan fram till 2050. Fler och fler okontrollerbara bränder kommer att drabba även områden som Arktis som inte är rustade för okontrollerade skogsbränder i den här omfattningen.

Okontrollerade skogsbränder drabbar oproportionerligt de fattigaste länderna, utrotningshotade arter och värdefulla ekosystem som hedar. Deras effekter dröjer sig kvar långt efter att lågorna har slocknat och lämnar förödelse efter sig. Detta innebär att skogs- och buskbränder hindrar framsteg mot hållbar utveckling. De förvärrar också ofta befintliga sociala ojämlikheter.

Det här är några av de effekter som skogsbränder orsakar:

Förebyggande av skogsbränder kommer att spela en viktig roll i framtiden. Foto: sippakorn yamkasikorn / Unsplash

Formeln för brandberedskap

I rapporten från UNEP och GRID-Arendal konstateras att pengar ofta används på fel ställe. Räddningsarbetare och brandmän i frontlinjen behöver bättre stöd. Särskilt när man tänker på att de ofta riskerar sina liv. Bättre utrustning och utbildning av mer personal behövs också.

Framför allt måste dock regeringarna arbeta för att minimera risken för skogsbränder eller extrema skogsbränder: „Investera mer i att minska brandrisken, arbeta med lokalsamhällen och stärka det globala engagemanget i kampen mot klimatförändringarna“, säger Inger Andersen, chef för UNEP.

I publikationen uppmanas regeringar att anta en „formel för brandberedskap“. Enligt denna formel ska två tredjedelar av budgeten gå till planering, förebyggande åtgärder, beredskap och återhämtning. En tredjedel av budgeten skulle återstå för insatser. För närvarande går mer än hälften av de utgifter som är relaterade till skogsbränder till brandbekämpning. Däremot är mindre än en procent tillgänglig för planering.

En kombination av data- och vetenskapsbaserade övervakningssystem, inhemsk kunskap samt ökat regionalt och internationellt samarbete kommer enligt författarna att bidra till att minska risken för skogsbränder.

Förutom striktare internationella standarder för brandmännens säkerhet och hälsa och minimering av deras risker, efterlyser rapporten också ökad medvetenhet om frågor som inandning av rök, instängning, hydrering, näring, vila och återhämtning mellan skift för brandmän.

I kombination med klimatförändringar orsakar skogsbränder en ond cirkel. Foto: Karsten Winegeart / Unsplash

Skogsbränder och klimatförändringar

I rapporten konstateras att risken för skogsbränder och klimatförändringarna förvärrar varandra. Samtidigt kämpar forskarna fortfarande med att fullt ut förstå skogsbrändernas beteende. Hållbar brandhantering kräver en rättslig ram och incitament som främjar lämplig mark- och brandanvändning.

Skogsbränder orsakas ofta eller förvärras åtminstone av klimatförändringar, t.ex. torka och förändrade vindförhållanden. Bränderna förstör viktiga kollager som torvmossar och regnskogar, vilket ökar risken för framtida skogsbränder.

UNEP förklarade att klimatförändringarna förvärrar skogsbränderna, medan skogsbränderna i sin tur förvärrar klimatförändringarna. Alltför många landskap håller på att förvandlas till brandhärdar, vilket gör det nästan omöjligt att stoppa temperaturhöjningen.

Forskarna påpekar att situationen visserligen är „extrem, men ännu inte hopplös“. Naturliga lösningar för att begränsa skogsbränder är bland annat kontrollerad bränning. Dessutom kan man sköta landskapet med betande djur som minskar mängden lättantändligt material och ta bort träd nära bostäder. Ursprungsbefolkningens kunskap om kontrollerade bränder, t.ex. traditionell bränning av landskap i Afrika, är nyckeln till att förstå hur man kan stödja ekosystemet och hitta en lämplig lösning för olika regioner.

Efter en skogsbrand tar det många år för naturen att återhämta sig. Foto: Chad Peltola / Unsplash

FN:s årtionde för återställande av ekosystem

FN:s årtionde för återställande av ekosystem kommer att äga rum mellan 2021 och 2030. Detta är en uppmaning att skydda och återuppliva ekosystem runt om i världen till förmån för människor och natur. Tillsammans med FN:s generalförsamling och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation bygger UNEP upp en global rörelse för att förbättra återställandet av ekosystem.

Den senaste rapporten om farorna med skogsbränder är en del av denna strävan. Den visar hur ekosystemen kan skyddas och återställas efter en skogsbrand. När allt kommer omkring är brand en viktig del av vår planet som måste hanteras på rätt sätt särskilt i tider av klimatförändringar.

Hela rapporten „Spreading like Wildfire: The Rising Threat of Extraordinary Landscape Fires“ från FN:s miljöprogram (UNEP) och det norska icke-vinstdrivande miljökommunikationscentret GRID-Arendal kan laddas ner från UNEP:s webbplats.

Läs också: Klimatförändringarna ökar kraftigt riskerna för värme, torka och kraftig nederbörd i Tyskland på grund av klimatförändringarna

Omslagsbild: Matt Palmer / Unsplash

Nach oben scrollen