Sponge city: G+L i december 2021

I kölvattnet av översvämningarna 2021 blir debatten om fördelarna med svampstaden och därmed om ett stadsplaneringssystem som lagrar vatten istället för att dränera bort det, och därmed förhindra kraftiga regn, alltmer högljudd. Berlin, Hamburg, Bamberg, Menden, Wuppertal – alla dessa städer (och många fler) diskuterar „sponge city“. I decembernumret 2021 diskuterar G+L hur en kommun kan bli en svampstad, var gränserna går och de senaste produktinnovationerna för översvämningsskydd.

Svampstaden – det nya modeordet i tysk lokalpolitik? Sedan översvämningskatastrofen i juli verkar var och varannan tysk stad vilja bli en „sponge city“. På många håll firas detta som klimatrevolutionen par excellence – vilket är ganska trevligt och visar att ämnena klimatanpassning och klimatskydd nu faktiskt får mer uppmärksamhet i vårt samhälle. Samtidigt skulle det vara ganska naivt att tro att svampstaden ensam skulle kunna stoppa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Planeringsavdelningen har sedan flera år tillbaka implementerat konceptet med svampstaden, framför allt i nya byggnader i form av olika åtgärder. Det handlar t.ex. om infiltrationssystem för träd, underjordiska lagrings- och infiltrationselement samt gröna fasader och tak. Syftet är att använda en öppenporig ytstruktur i staden för att absorbera, lagra och sedan släppa ut regnvatten (nyckelord: överhettning) istället för att „bara“ leda bort det.

Svampstaden är en stor möjlighet för oss planerare. Begreppet har inte bara nått ut till allmänheten, utan gör också människor medvetna om det akuta behovet av klimatrelaterade strukturella förändringar i våra städer. Samtidigt visar den inflationära användningen av begreppet och de ständigt växande tekniska kraven att det behövs vägledning här. Politik, förvaltning, privata intressenter, men också själva planeringsdisciplinerna behöver vägledning när det gäller intelligenta klimatanpassnings- och klimatskyddsåtgärder.

„Att göra är som att vilja, bara mer flagrant“

I det här numret analyserar vi därför status quo för svampstaden, undersöker bästa praxis och diskuterar deras begränsningar och svagheter. Vad vi har lärt oss under processens gång: Vi måste nu utnyttja trendvågen med svampstaden för att bättre absorbera eventuella ytterligare vågor av vatten, värme eller torka. Det är upp till var och en av oss att göra detta, men det är framför allt vi planerare som modigt måste föregå med gott exempel. I Capatti Staubachs anda: „Att göra är som att vilja, bara mer uppenbart.“

Du hittar G+L 12/21 på temat svampstaden i vår butik.

I decembernumret talade chefredaktör Theresa Ramisch med professor Dr Ferdinand Ludwig. Hans avdelning är involverad i INTERESS-I-projektet med pilotprojekt från Stuttgart och Frankfurt am Main. Du kan läsa mer om projektet här.