"Mediestaden Hamburg konfronterades mycket tidigt med det faktum att de stora förlagshusen var tvungna att återuppfinna sig själva."
Hamburg surfar på en våg av digitala framgångar: Bitkom utnämnde staden till den smartaste staden i Tyskland och Hansastaden själv tog fram en omfattande digital strategi i början av 2020. Vi tog en närmare titt på det 60-sidiga dokumentet, pratade med de ansvariga och analyserade hur mycket digitala framsteg „porten till världen“ faktiskt redan erbjuder.
Vad gör en digital stad? Den frågan ställde sig förmodligen även Olaf Scholz. År 2015 lanserade han, som sittande borgmästare i Hamburg, „Digital City Strategy“. „Digital Strategy for Hamburg“, som togs fram på rekordtiden tre och en halv månad, är en vidareutveckling av de överväganden som gjordes vid den tidpunkten och har ett brett strategiskt angreppssätt.
Denna 60-sidiga senatsresolution, som publicerades i januari 2020, ger ett ramverk för så kallade digitala utrymmen, för vilka avdelningsövergripande koncept för den digitala framtiden utvecklades. De är indelade i „Urban life“, „Mobility and energy“, „Economy and working environments“ samt „Security and justice“. Även „Kunskap och utbildning“, „Kultur, idrott och fritid“ samt „Hälsa och sociala frågor“ har analyserats. Syftet är att främja digitaliseringen i hela staden – att bli smart för att förbli redo för framtiden, levande, konkurrenskraftig och handlingskraftig.
Den dåvarande chefen för senatskansliet, Christoph Krupp, skapade de grundläggande strukturerna för detta. „Hamburg upplevde kanske tidigare än andra städer hur digitaliseringen tvingar hela sektorer av ekonomin att omorganisera sig från grunden“, säger han. „Mediestaden Hamburg konfronterades mycket tidigt med det faktum att de stora förlagshusen var tvungna att återuppfinna sig själva. De stora detaljhandelskoncernerna tvingades ta sig an utmaningarna med e-handeln. Samtidigt kunde många digitaliseringsinitiativ observeras i staden.“
Det som växte fram ur de första idéerna var inte en enkelspårig utveckling, utan snarare en mycket brett upplagd digital strategi, där inte bara alla elva myndigheter i hansastaden utan även projekt från offentliga företag, till exempel lokaltrafiken, integrerades. „De digitala utrymmena är inriktade på medborgarnas perspektiv“, säger Jörg Schmoll, chef för avdelningen för digital strategi och kommunikation vid Hamburgs senatskanslis kontor för IT och digitalisering, som grundades 2018. „Hur rör de sig i staden? Var finns deras kontaktpunkter med digitaliseringsprojekt?“ Frågan om hur data hanteras när det gäller tillgänglighet, standardisering och datastyrning togs också upp.
Hur inser Hamburgs invånare att de lever i en digital stad?
Kan man till exempel numera registrera sitt barn på folkbokföringskontoret med ett musklick? „Ja, det kan man“, säger Jörg Schmoll och ler. „Med tjänsten ‚Kinderleicht zum Kindergeld‘ kan man inte bara ansöka om födelsebevis utan också om barnbidrag. Vi har en serviceportal för medborgare och företag med mer än 80 onlinetjänster som gör många resor till kontoret överflödiga. För att kunna genomföra projekt snabbare läggs nu även tjänster som ännu inte täcker 100 procent av alla möjliga processer i ett förfarande i det första steget ut på nätet. Men även den första lilla digitala lösningen ger redan ett betydande mervärde för medborgarna och den administrativa personalen.“
För de cirka 60.000 administrativa medarbetarna i Hansastaden innebär ökningen av elektroniska arbetsflöden att allt färre vagnar med röda och gröna mappar rullar genom myndigheternas korridorer.