Stad och landsbygd är inte bara två helt olika livsrum i människors medvetande. De två platserna betraktas också separat i planeringstermer, vilket manifesteras i de olika planeringsinstrumenten. Men hur är det med utrymmet däremellan, som varken är stad eller landsbygd? Enligt Ute Margarete Meyer, professor i stadsplanering och design vid University of Applied Sciences Biberach, är detta fortfarande mycket mindre utforskat än de traditionella bebyggelsecentrumen, även om ämnet inte är nytt. Men medan det finns många nya koncept för stadsförtätning eller för att bekämpa konsekvenserna av klimatförändringarna, saknas det fortfarande hållbara modeller för att hantera bosättningsområden i periferin. Det var skäl nog att anordna konferensen „Transforming Peripheries“, som ägde rum i Ulm i slutet av september. Evenemanget var startskottet för det av Meyer ledda forsknings- och överföringsinitiativet som under namnet „urbanes.land“ fokuserar på bland annat Ulm-Bodensjöregionen, Bryssel och Riga och som med ytterligare aktiviteter och evenemang ska initiera ett intensivt utbyte mellan vetenskap, politik, näringsliv och civilsamhälle.
Ämnets explosiva karaktär och intresset för det framgick med all önskvärd tydlighet av huvudanförandena och diskussionerna med de kända internationella talarna: Christian Schmid, professor i sociologi vid ETH Zürich, Tom Holbrook, grundare av arkitektbyrån 5th Studio i London, Georgeen Theodore, partner på Interboro i Brooklyn, Paola Viganò, professor i urbanism i Venedig och Lausanne, och Andreas Hofer, chef för IBA27 StadtRegion Stuttgart, för att bara nämna några.
Insikterna var många, bland annat De största utmaningarna för den „urbana landsbygden“ ligger i att utveckla nya mobilitetskoncept och minimera den tidigare oproportionerligt höga markförbrukningen i förhållande till antalet invånare. Detta beror på att bilen fortfarande är det främsta transportmedlet och att det utrymmeskrävande egnahemshuset är den mest populära boendeformen. Det saknas helt enkelt attraktiva alternativ. Det finns också en brist på medvetenhet om problemet bland befolkningen och det nödvändiga samarbetet mellan lokala myndigheter på regional nivå. Här vore det önskvärt med en förstärkning av bottom-up-initiativ och mer mod att experimentera.
Även om konferensen kanske inte ledde till så många direkt överförbara lösningar, utgör resultaten en bra grund för idéer om en innovativ och hållbar omvandling av våra städers periferi – inklusive Ulm.
Mer information om initiativet och konferensen: urbanes.land