Vi presenterar de tio högsta byggnaderna i Tyskland, berättar vilka nya byggnader som har tillkommit under det senaste året och förklarar deras speciella egenskaper.
MAIN TOWER har sedan det stod klart 1999 varit ett centralt blickfång på Frankfurts shoppingstråk Zeil. Foto: Helaba
Nya tillägg
Det händer saker i de högsta sfärerna: Under de senaste månaderna har Tysklands tio högsta byggnader fått två nya tillskott. Omniturm av den danska arkitektbyrån BIG och Grand Tower av Magnus Kaminiarz & Cie har tagit steget in i societeten. Och något annat är nytt: medan de tyska skyskraporna tidigare uteslutande användes som kontor, flyttar nu även lägenheter in i Tysklands högsta torn. Det nästan 190 meter höga Omniturm är utformat som ett mixed-use-torn och syftar till att kombinera olika typer av användningsområden.
Förutom kontor och lägenheter rymmer byggnaden även restauranger och tjänsteleverantörer. Grand Tower är å andra sidan Tysklands överlägset högsta bostadstorn. Det är en anmärkningsvärd utveckling att fastighetsutvecklare i detta land nu också ser möjligheten att finansiera en 180 meter hög skyskrapa med lyxlägenheter. Placeringen av de två nya byggnaderna är dock knappast överraskande. Liksom de övriga åtta högsta byggnaderna i Tyskland ligger de i Frankfurt am Main.
I framtiden
Opera Tower och Taunus Tower, som för närvarande delar tiondeplatsen, förväntas behöva säga adjö till topp tio nästa år. Då kommer „One“ med sina 190 meter att vara färdigbyggt och klättra upp till sjätte plats i rankingen. Och med det högsta av de fyra höghusen i projektet „Four Frankfurt“, ritat av UNStudio, är Tysklands framtida nummer tre med en höjd på 228 meter redan i görningen. Allt som byggs utanför Main-metropolen är betydligt lägre.
Den högsta byggnaden utanför Frankfurt är Post Tower i Bonn, som för närvarande är nummer 13 i landet med sina 162,5 meter. Alexanderhochhaus, ett platt torn ritat av Ortner & Ortner, som påbörjades 2019, kommer att bli den högsta byggnaden i Berlin med sina 150 meter när den står klar 2023, men kommer förmodligen inte ens att finnas med på den nationella topp 20-listan då.
1:a plats: Commerzbank Tower (259 meter)
En påminnelse om bättre tider för det krisdrabbade finanscentrumet: när Normen Foster 1997 färdigställde höghuset med sin triangulära planlösning och sina våningsplansövergripande vinterträdgårdar ansågs det vara en pionjär när det gällde grön teknik och progressiv arbetsplatsdesign. Däremot innebar byggnadens brist på framsteg att den nästan helt isolerades från sin omgivning i Frankfurts stadskärna, vilket gör att den än idag framstår som en främmande kropp i stadsrummet. Precis som hela Frankfurt har tornet blivit en förmånstagare av Brexit: Sedan britterna lämnade EU är byggnaden återigen den högsta inom statsgemenskapens territorium.
2:a plats: Messeturm (256,5 meter)
Förmodligen det mest synliga arvet från postmodernismen i Frankfurt: Helmut Jahns skyskrapa förde en bit av USA till Main 1990. Messeturms silhuett påminner om de klassiska skyskraporna i New York på 1920- och 1930-talen. Vid en närmare granskning känner man igen Jahns lek med geometriska grundformer: En cylinder växer ut ur en kub och kröns av en pyramid. Den röda granit som byggnaden är klädd med tar upp färgen på den röda sandsten som stora delar av Frankfurts gamla stad byggdes av.
3:e plats: Westendstraße 1 (208 meter)
Den amerikanska arkitektbyrån Kohn Pedersen Fox, som sedan 1980-talet bygger skyskrapor på löpande band, har ansvarat för utformningen av höghuset Westendstrasse 1 i Frankfurt. Det mest slående inslaget i den halvcylindriska byggnaden, som stod klar 1993, är dess utskjutande del på toppen. Tornet, som uppenbarligen är en referens till Frankfurts tidigare position som kröningsplats för de tyska kejsarna, påminner mer om Frihetsgudinnans aureole, vilket gör att det ser lite ut som ambassadören för New Yorks affärsanda i stadens skyline.
4:e plats: MAIN TOWER (200 meter)
MAIN TOWER är mycket populärt bland både Frankfurts invånare och turister. Här finns en allmänt tillgänglig utsiktsplattform samt en utsiktsrestaurang och en skybar. Sedan den stod klar 1999 har skyskrapan, som ritats av arkitekterna Schweger + Partner, varit ett centralt blickfång på Frankfurts shoppinggata Zeil, i vars direkta förlängning den ligger.
4:e plats: Tower 185 (200 meter)
MAIN TOWER delar fjärdeplatsen med Tower 185, som stod klart 2011. Arkitekten Christoph Mäckler tog i sin design upp ett centralt designelement från sitt två år äldre Opera Tower: Han delade upp höghusets volym vertikalt med ett markant bakslag och tog på så sätt bort mycket av dess massivitet. Han placerade dock de två „vingarna“ på sin byggnad i en liten vinkel mot varandra. Till skillnad från Operatornet har Tower 185 inte någon fasad av natursten. Istället är byggnaden klädd med en bronsfärgad aluminiumfasad med svarta detaljer.
6:e plats: Omniturm (189,9 meter)
Konceptet för Omni Tower är skyskrapan som en vertikal stad, så som den beskrivs av Rem Koolhaas i hans klassiska „Delirious New York“. Omni Tower rymmer inte bara kontor, utan även våningar med lägenheter insprängda däremellan. Där lägenheterna ligger har arkitekterna från danska BIG förskjutit våningarna mot varandra så att de sticker ut från tornets kub. Balkongerna som tillhör lägenheterna är placerade på dessa „utskjutande“ delar. I tornets bas finns bl.a. restauranger, en fitnessstudio och ett co-working space som tillhandahåller tjänster för de boende i byggnaden. BIG ser detta som en möjlighet att kompensera för små bostadsytor. Samtidigt är målet att vitalisera Frankfurts bankdistrikt på kvällar och helger. Huruvida detta kommer att fungera återstår att se, de första hyresgästerna har nyligen flyttat in.
7:e plats: Trianon (186 meter)
Trots sin höjd är Trianon en av de grå mössen bland Frankfurts kontorstorn. Idag har Deka-Bank sitt huvudkontor i byggnaden, som stod klar 1993 och ritades av ett konsortium av arkitekter bestående av Novotny Mähner Assoziierte, HPP och Albert Speer & Partner. Byggnaden, som består av en triangulär kärna med tre lika triangulära torn högst upp och kröns av en omvänd triangulär pyramid, har sedan dess sålts flera gånger från en fastighetsfond till nästa.
8:e plats: Europeiska centralbankens huvudkontor (185 meter)
Det var inte få som blev besvikna när Coop Himmelb(l)au, vars förslag vunnit en internationell tävling av hög klass, fick sin glasfasad. De två tornen som lutar sig mot varandra och atriumet däremellan var fortfarande tydliga som tre separata komponenter, men nu såg de ut som en enda stor, vriden volym trots de olika glasfärgerna. Tack vare sitt fristående läge öster om Frankfurts historiska stadskärna har tornet, som efter vissa svårigheter stod färdigt 2014, åtminstone tillräckligt med utrymme runt omkring sig för att göra avtryck. Det återstår att se om den historiska strukturen i Martin Elsaessers Grossmarkhalle verkligen behövde störas så mycket för att kunna användas som foajé i höghuset.
9:e plats: Grand Tower (180 meter)
Tysklands högsta bostadstorn, som snart ska tas i bruk och som kommer att inrymma över 400 lyxlägenheter, ligger bara ett stenkast från Frankfurts järnvägsstationsområde. Detta område har kanske upplevt sämre tider, men det är fortfarande otvetydigt ett centrum av europeisk rang när det gäller narkotikakonsumtion och narkotikahandel. Så kanske är conciergen i foajén i Grand Tower inte ett dåligt beslut. Om de boende inte dras till stationsområdet kan de alternativt uträtta sina ärenden på Skyline Plaza, ECE-gallerian med den vanliga mixen av detaljhandelskedjor, som ligger alldeles intill byggnaden. Det återstår att se om detta räcker för att övertyga de utvalda köparna från Asien, Ryssland eller USA att köpa fastigheter för över 30.000 euro per kvadratmeter i vissa fall.
10:e plats: Opera Tower (170 meter)
Utan tvekan ett av de vackraste höghusen i Frankfurt under de senaste decennierna: Christoph Mäcklers design imponerar inte bara med sin eleganta uppdelning i två sektioner, utan dess sockelkonstruktion ser också till att Frankfurts Opernplatz återigen får en tydlig stadsstruktur. Detta kompenserar för förlusten av Zürich Tower, ett av stadens första höghus, som tidigare stod på denna plats. I utbyte mot rivningen och rätten att bygga högre åtog sig investeraren att utvidga den närliggande Rothschildparken på sin mark. Den ljusa naturstenen som används för att klä tornet och basbyggnaden skapar en länk till Opernplatz och Alte Oper.
10:e plats: Taunus Tower (170 meter)
Taunus Towers är faktiskt Taunus Towers. Det beror på att projektet, som slutfördes 2014, består av ett 170 meter högt kontorstorn och ett 68 meter högt bostadstorn. Mer exakt är kontorstornet Taunusturm inte en monofunktionell byggnad, eftersom det också är ett konstmuseum. Frankfurt Museum of Modern Art MMK har en 1.500 kvadratmeter stor utställningshall på byggnadens bottenvåning som en filial till huvudbyggnaden i Frankfurts gamla stadsdel. Arkitektfirman Gruber + Kleine-Kraneburg stod för utformningen av både bostads- och kontorstornet. De delade upp kontorstornet i två sammankopplade kuboider, varav den ena avslutas med ett iögonfallande lutande tak.
Världens högsta byggnad
Vet du vilken som är världens högsta byggnad? Våra kollegor från G+L presenterar den för dig här: De högsta byggnaderna i världen.

