Ghostbusters på museum
Där World Trade Centers tvillingtorn en gång reste sig mot himlen är det i dag främst turister som rör sig. Minneslandskapet med ett museum och Reflecting Pools gör skräcken från den 11 september på något sätt påtaglig, men med de många nya byggnaderna i närområdet, bland annat köpcentret Oculus, är det fortfarande en främmande kropp för många New York-bor.
Där tvillingtornen en gång stod finns nu två kvadratiska vattenbassänger inramade av svart metall med namnen på alla offren ingraverade. „Reflecting Pools“ av den israeliske arkitekten Michael Arad ser ut att ha ett mindre fotavtryck än de fallna tornen av Minoru Yamasaki. Tvillingtornen i sig var överväldigande. Att titta upp mellan dem gjorde en yr. Detta minne återkommer omedelbart när man tittar på det stora, upplysta fotot vid ingången till 9/11 Museum. Det visar tvillingtornen underifrån i solljuset. Här är nu de tidigare nämnda poolerna med vatten som rinner ner på insidan. In i ett svart hål som verkar sträcka sig oändligt långt under jorden. Bredvid ligger Freedom Tower, högre och bredare än Yamasakis torn, och flaggskeppet i det nya World Trade Center.
Men eftersom Lower Manhattan har vuxit avsevärt på höjden under de senaste ett och ett halvt decennierna verkar Freedom Tower inte längre så enormt. Det beror också på att det landskap som tornet är inbäddat i är mjukt, med träd i geometriska mönster och murgröna. Ett trevligt stadslandskap, om än ett där musik och höga ljud är förbjudna – helt annorlunda än den gamla betongdjungeln från förr.
De många turisterna känner uppenbarligen likadant. De tar selfies vid „Survivor Tree“, trädet som överlevde attacken, eller beundrar Oculus, den kontroversiella järnvägsstationen ritad av den schweiziske arkitekten Santiago Calatrava, som ligger som en gigantisk vit fågel mellan 3 World Trade Centres och byggarbetsplatsen för 2 World Trade Centres. Minneslandskapet runt World Trade Center är huvudattraktionen för besökare i New York. Det ser ut som en filminspelning. Och naturligtvis visas filmer med World Trade Center i museet, från „King Kong“ till „Ghostbusters“.
Glaspaviljong av Snøhetta
National September 11 Memorial & Museum – en förening med New Yorks förre borgmästare Michael Bloomberg som ordförande – hade en svår uppgift: att hålla minnet av World Trade Center och attacken den 11 september 2001, som också var en attack mot den amerikanska nationella stoltheten, vid liv och att reflektera över orsakerna utan att trampa någon på tårna. Mittpunkten i minnesmärket är museet. Vägen in leder genom säkerhetskontroller in i en glaspaviljong, lutad som ett sjunkande skepp och designad av den norska firman Snøhetta, ner till under vattenbassängerna. Den bunkerliknande atmosfären i kombination med det dystra skenet ger en känsla av den förtryckande känsla som man brukade få när man gick genom passagen under tornen och kände 80 våningar torna upp sig ovanför en.
Museet har en imponerande mängd utställningsföremål: buckliga polishjälmar, böjda gatuskyltar, sönderslagna stålbalkar och krossade brandbilar, en del av den trappa som överlevande använde för att fly, en staty av en kvinna som faller ut genom ett kontorsfönster, pappersbitar med fotokopierade sökfoton, en simulering av den blå himlen den 11 september och en affischutställning med omslag från „New Yorker“ med tvillingtornen. Även en gammal butiksrad med sweatshirts, helt täckt av asbestdamm, finns bevarad bakom glas. I ett rum hedras var och en av de nästan 3.000 personer som dödades den 11 september med ett foto, några rader, en ändlös slinga av det sista telefonsamtalet – „motsvarigheten till en evig minnesstund“, som New York Times skrev, medan New Yorker tyckte att det var „makabert“.
Apple är också representerat
Det finns ett separat rum för de anhöriga, men besökarna ser ut att ha kommit långväga ifrån. Museet slutar vid den tidigare spontväggen, som sträcker sig över flera nivåer. Betongmuren hindrade Hudsonfloden från att översvämma platsen den 11 september 2001. Den har sedan dess varit känd som „hjälteväggen“. De hjältemodiga brandmännen och poliserna hedras också ofta. Att vända ett nederlag till en seger är mycket amerikanskt. Den faktiska attacken behandlas mycket mer försiktigt. Ja, det fanns talibaner i Afghanistan, som lyckades driva ut Sovjet med amerikansk hjälp. Hamburgcellen utvecklades på något sätt ur detta senare. Mer utrymme ägnas å andra sidan åt byggandet av World Trade Center. Förr låg Radio Row här – små elektronikbutiker vid hamnen (många drevs av syriska invandrare). I dag finns en glittrande Apple Store i Oculus.