Kära läsare, artikeln om onlineundersökningen kommer att finnas tillgänglig här inom kort.
Din G+L-redaktion
Kära läsare, artikeln om onlineundersökningen kommer att finnas tillgänglig här inom kort.
Din G+L-redaktion

Digitalisering av byggbranschen (Foto: Proxyclick Visitor Management System / Unsplash)
Den federala arkitektkammaren ser ett behov av åtgärder när det gäller digitalisering inom byggbranschen. I en broschyr har kamrarna formulerat specifika krav för den federala regeringen. Det framgår tydligt att digitaliseringen också påverkar många verksamhetsområden som är relaterade till arkitektur.

Trots att den nya federala regeringen knappt har suttit i mer än 100 dagar har den federala arkitektkammaren redan riktat en vädjan till regeringen. Företrädarna för de 16 delstatskamrarna kräver att digitaliseringen av byggbranschen påskyndas. För det är bara om digitala verktyg och planeringsmetoder finns tillgängliga som de politiska målen för bostadsbyggande och klimatskydd kan uppnås. Byggbranschen är en av de största sektorerna i den tyska ekonomin och befinner sig för närvarande i en spännande fas. Digitaliseringen bidrar också till detta. Digitaliseringen är dock inte ett självändamål, utan bidrar till att förbättra kvaliteten på den byggda miljön och till att göra den hållbar. Med andra ord är digitaliseringen av byggbranschen ett viktigt medel för att möta de aktuella utmaningarna inom klimatskyddet och för att uppnå de formulerade klimatmålen.
Digitaliseringen av byggbranschen är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Spektrumet av digitala metoder och verktyg är redan stort. Det sträcker sig från byggnadsinformationsmodellering och 3D-utskrift av modeller och byggnader till digital tillverkning, artificiell intelligens, massanpassning, robotteknik, blockchain och smarta städer. Den tyska federala arkitektkammaren är också involverad i ett antal initiativ som organiseras av arkitekter och aktiva inom yrkespolitiken för att ge vägledning i den digitala omvandlingen. Stödet till intresserade parter omfattar erbjudanden som rikstäckande utbildningsprogram, praktiska publikationer, högkvalitativa evenemangsformat och professionella policyuttalanden. Den federala arkitektkammarensnya broschyr om digitaliseringen av byggbranschen utgör också ett viktigt bidrag till detta.
Metoden Building Information Modelling är inskriven i den nuvarande förbundsregeringens koalitionsavtal. Följaktligen strävar regeringen efter att göra Building Information Modelling till standard även i det federala byggandet. För att se till att de många små och medelstora arkitektföretagen i Tyskland inte hamnar på efterkälken har Arkitektkammaren åtagit sig att stödja sina medlemmar. De vill se till att små och medelstora kontor med sin mångfald, smidighet och flexibilitet uppfattas som en drivkraft för digitaliseringen och får stöd genom optimala ramvillkor. Broschyren ”Professionella politiska krav för digitalisering” presenterar exakt hur detta stöd för digitaliseringen av byggbranschen ser ut. Publikationen har skrivits av digitaliseringsexperterna på Federal Chamber of Architects och innehåller förslag inom sju åtgärdsområden.

Ett av de sju åtgärdsområden som Handelskammaren identifierat inom området digitalisering i byggbranschen är kravet på ett centralt planeringsansvar för arkitekter. För även om BIM-metoden innebär ett starkt samarbete mellan alla inblandade i projektet, är det arkitekterna som har den största kompetensen för en framgångsrik samordning av ett projekt. Arkitektkammaren kräver därför att den övergripande BIM-samordningen för projekt inom den offentliga sektorn ska ligga kvar hos arkitekterna.
Arkitektkammaren kräver också att planeringen ska vara oberoende av utförandet. Detta eftersom beställarens, samhällets, miljöns och byggnadskulturens intressen endast kan tillvaratas om planeringen är oberoende av de ekonomiska intressena hos dem som utför arbetet. Kammaren kräver därför att planeringen av offentliga byggprojekt inte skall tilldelas generalentreprenörer.
Kammaren ser också strukturen med små och medelstora företag som en lokaliseringsfördel i digitaliseringen av byggbranschen. I broschyren efterlyses därför en snabb utbyggnad av den digitala infrastrukturen och en rikstäckande bredbandstäckning av hög kvalitet. Även utvidgningen av befintliga finansieringsprogram bidrar till digitaliseringen av byggbranschen. Om digitala planeringsmetoder ingår i anbudsförfarandena får detta inte leda till att små arkitektföretag marginaliseras.
Dessutom kräver den federala arkitektkammaren att digitaliseringen inom byggbranschen ska stödjas politiskt. Den nuvarande fragmenteringen av kompetenser i olika federala ministerier är inte till någon hjälp. Istället efterlyser arkitektkåren tydliga och centrala kontaktpersoner för digitaliseringsbehov i det nya byggnadsministeriet. Detta är det enda sättet att undvika en fragmentering av ansvarsområdena.
Företrädarna för arkitektkåren efterlyser också skydd för digitala data, modeller och expertis. De anser att det är absolut nödvändigt att anpassa den lagstadgade äganderätten till det nödvändiga skyddet och mångfalden av digitala arbetsresultat. Detta beaktas för närvarande inte i tillräcklig utsträckning i upphovsrättsskyddet, databasskyddet eller konkurrensskyddet.
I broschyren om digitaliseringen av byggbranschen står det dessutom att det behövs öppna, transparenta och kompatibla system. Av denna anledning uppmanar den federala arkitektkammaren offentliga beställare att inte föreskriva specifik programvara eller vissa format i anbudsinfordran eller att gynna dem vid tilldelning av kontrakt.
Slutligen måste en oavbruten digital processkedja säkerställas även i byggnadsförvaltningarna. För att uppnå detta måste förvaltningarna också bli mer effektiva genom bättre utrustning, utbildning och personalökningar. Arkitektkammaren är också angelägen om att gå vidare med digitaliseringen av ett standardiserat bygglovsförfarande. Målet är att uppnå en grundläggande acceleration av gransknings- och godkännandeprocesserna.
Också intressant: Westbank Campus i Silicon Valley. Kengo Kuma, Bjarke Ingels Group, James K.M. Cheng Architects, WRNS studio och Studio Gang håller på att förverkliga en ny stadsdel där.

Företaget PERI förverkligar världens första tillbyggnad av ett bostadshus med 3D-betongtrycksteknik i Lindau/Bodensjön. Foto: PERI
Efter det första bostadshuset med 3D-skrivarteknik har företaget Peri nu förverkligat världens första tillbyggnad av ett bostadshus – även det med en 3D-skrivare – i Lindau. Du kan läsa allt om projektet och dess betydelse för modern stadsutveckling i form av redensifiering här.
Några veckor efter att Tysklands första 3D-utskrivna hus invigdes i Beckum gör den Weißenhorn-baserade formjätten Peri sig återigen ett namn med ett projekt vid Bodensjön. Den här gången handlar det om att bygga på en våning på ett bostadshus i Lindau i Bayern.

Planeringsarkitekten André Baldauf bygger ut bostadshuset med en våning. Det unika med denna tillbyggnad är att de bärande väggkonstruktionerna i den nya våningen appliceras på den befintliga bärande konstruktionen med hjälp av en 3D-betongskrivare. För detta ändamål avlägsnas först det gamla taket och ett betongtak placeras ovanpå. Taket tillverkas däremot fortfarande på konventionellt sätt, eftersom de nuvarande 3D-utskriftsprocesserna ännu inte är lämpliga för tak.

På så sätt skapas en extra våning på bostadshuset med en golvyta på 120 kvadratmeter och en höjd på 3,70 meter. Isoleringen av Neptune-gas isolerar de dubbelskaliga väggarna. Ett nytt vikbart tak i trä avslutar tillbyggnaden högst upp. Med det här projektet vill Peri visa hur flexibelt 3D-utskriftstekniken kan användas inom byggbranschen. En särskild utmaning i tillbyggnadsprojektet i Lindau var fastighetens lutning, vilket till en början innebar svårigheter för de inblandade att ställa upp 3D-skrivaren. Liksom huset i Beckum är tillbyggnaden i Lindau ett prototypprojekt för Peri, med vilket företaget vill visa på möjligheterna med sin teknik.
I likhet med en 3D-skrivare för plast innebär 3D-betongtryckningsprocessen från det danska företaget Cobod som används här att lager av specialdesignad betong appliceras ovanpå varandra tills önskad vägghöjd har uppnåtts. Detta beror på att skrivaren är uppbyggd som en gantry-skrivare. Det innebär att maskinen står på en struktur som spänner över arbetsytan. Detta gör att skrivhuvudet kan röra sig i det utrymme som uppstår. Skrivarhuvudet använder ett munstycke för att applicera betongskikt som är två centimeter höga och fem centimeter breda som standard.

Lager för lager skapas bärande väggar som kan följa nästan alla önskade kurvor och böjningar. Den skiktade strukturen ger väggarna det korrugerade utseende som är typiskt för den här typen av 3D-utskrifter. Enligt tillverkaren tar det cirka fem minuter för den använda skrivaren (BOD2) att skriva ut en kvadratmeter dubbelskalsvägg.
Betongen som används är en specialformulering. Tillverkaren HeidelbergCement har utvecklat denna specifikt för 3D-printing och kallar den ”i.tech 3D”. Den är utformad för god pumpbarhet och hög grön hållfasthet och gör det möjligt att skriva ut färskt i färskt. Specialbetongen är utformad för att vara helt återvinningsbar och utvecklingen har fokuseratpå att minimeraCO2-avtrycket. Enligt tillverkaren kan upp till 50 procent avCO2-utsläppen sparas jämfört med konventionell betongkonstruktion.
För- och nackdelarna med att lägga till våningar på byggnader med hjälp av 3D-printing liknar de som gäller för 3D-printing av byggnader i allmänhet. När det gäller tid, kostnader och arbetskraft har tekniken redan en fördel jämfört med gjuten betong inom vissa tillämpningsområden. Dessutom kan komplexa former förverkligas utan större extrakostnader. I dagsläget finns det dock inget sätt att skriva ut armerade väggar med ökad bärförmåga. Detta beror på att utbudet av material för 3D-utskrift av byggnader fortfarande är mycket begränsat.
3D-utskrift av betong skulle kunna ge ett betydande uppsving för förtätning av städer. Där det är möjligt kan en 3D-printad tillbyggnad också på ett harmoniskt sätt fogas till komplexa byggnadsstrukturer. Jämfört med traditionella byggmetoder skulle de störningar som byggnadsarbetet orsakar för närboende i slutändan minska, åtminstone tidsmässigt. Detta skulle därför kunna bana väg för en större acceptans. Inom en snar framtid skulle metoden också kunna innebära betydande kostnadsbesparingar jämfört med traditionella betongkonstruktioner med formar.
3D-printing av byggnader är fortfarande i sin linda och genomgår för närvarande en snabb utvecklingsfas. Vi kan se fram emot många fler innovationer inom detta område innan vissa processer blir etablerade och lämpliga för massmarknaden.
Mer information om Peris 3D-printingprocess för betong finns på tillverkarens webbplats.
Också intressant: I Hamburg planerar den kommunala fastighetsutvecklaren Sprinkenhof en administrativ byggnad i träkonstruktion tillsammans med ADEPT. Detta kommer att bli Tysklands största träbyggnad.