UNESCO:s världsarvslista 2021

Unesco sammanträdde fram till den 31 juli för att besluta om de nya världsarven för 2021 och tilldelade de tre tyska kurorterna Baden-Baden, Bad Ems och Bad Kissingen samt Mathildenhöhe i Darmstadt. Men det fanns också förlorare. För tredje gången i historien drog FN-organisationen tillbaka titeln från en stad – nämligen Liverpool. Du hittar allt om UNESCO:s världsarv 2021 här.

UNESCO:s världsarvskommitté sammanträdde 2021 den 16-31 juli. I år leddes den 44:e sessionen av de ansvariga i Fuzhou i Kina. Mötet sändes live på internet. Kommitténs ämnen och ansvarsområden är för det första nomineringarna till världsarvslistan, för det andra tillståndet för bevarande och skydd av många platser och för det tredje den fortsatta utvecklingen av världsarvsprogrammet. Mer än 40 platser nominerades under 2021. Bland dessa fanns till exempel regnskogarna och våtmarkerna i Colchisregionen i Georgien, gruvlandskapet Roșia Montană i Rumänien och landskapsarkitekten Roberto Burle Marx egendom i Rio de Janeiro i Brasilien. Tyskland var å andra sidan inblandat i dessa fem nomineringar:

Kommittén granskade också bevarandestatusen för 258 världsarvsplatser. Av dessa är 53 platser officiellt världsarv i fara. Väpnade konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer och byggprojekt hotar FN:s världsarv. Kommittén diskuterade därför enskilda åtgärder, program och internationella finansieringsprojekt för att stödja dessa världsarv.

Världsarvskommittén diskuterade situationen för följande platser:

Dessutom undersöker kommittén frågan om Selous Game Reserve (Tanzania) och den maritima handelsstaden Liverpool bör tas bort från världsarvslistan.

En översikt över de nya världsarven på UNESCO:s världsarvslista

Äldre bokskogar och urskogsartade bokskogar i Karpaterna och andra regioner i Europa (Bosnien och Hercegovina, Frankrike, Italien, Montenegro, Nordmakedonien, Polen, Schweiz, Serbien, Slovakien, Tjeckien)

Chanquillo arkeoastronomiska komplex (Peru)

Arslan Tepe (Turkiet)

As-Salt – en plats för tolerans och urban gästfrihet (Jordanien)

Gruvlandskapet Roșia Montană (Rumänien)

Jože Plečniks arbete i Ljubljana – människocentrerad stadsdesign (Slovenien)

Dholavira: En stad med harappansk kultur (Indien)

Arkadgångarna i Bologna (Italien)

Eladio Diestes ingenjörskonst: Atlántidas kyrka (Uruguay)

Öarna Amami-Oshima, Tokunoshima, Iriomote och den norra delen av ön Okinawa (Japan)

Franciskanermissionerna i Sierra Gorda i Querétaro (Mexiko)

Getbol, det koreanska tidvattensflaket (Republiken Korea)

Romerska rikets gränser – Nedergermanska Limes (Tyskland, Nederländerna)

Nederländska vattenförsvarslinjer (Nederländerna)

Ivindo nationalpark (Gabon)

Cordouan-fyren (Frankrike)

Mathildenhöhe Darmstadt (Tyskland)

Nice, vinterort på Rivieran (Frankrike)

Paduas frescocykler från 1300-talet (Italien)

Paseo del Prado och Buen Retiro, landskap för konst och vetenskap (Spanien)

Jomonfolkets förhistoriska platser i norra Japan (Japan)

SchUM-platser i Speyer, Worms och Mainz (Tyskland)

Spa (Belgien), Bad Ems, Baden-Baden och Bad Kissingen (Tyskland), Vichy (Frankrike), Montecatini Terme (Italien), Baden nära Wien (Österrike), Karlovy Vary, Františkovy Lázně och Mariánské Lázně (Tjeckien) och Bath (Storbritannien).

Templet för Kakatiya Rudreshwara (Ramappa), Telangana (Indien)

Transiranska järnvägen (Iran)

Kaeng Krachan skogskomplex (Thailand)

Hällristningar vid Onegasjön och Vita havet (Ryska federationen)

Kulturområdet Ḥimā (Saudiarabien)

Quanzhou: marknads- och handelscentrum under Song-Yuan-dynastin (Kina)

Colchic regnskogar och våtmarker (Georgien)

Barmhärtighetens kolonier (Belgien, Nederländerna)

Skifferlandskapet i nordvästra Wales (Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland)

Nedre germanska limes

Bosättningar och konstgjord mumifiering av Chinchorro-kulturen i Arica y Parinacota (Chile)

Roberto Burle Marx plats (Brasilien)

Hawraman/Uramanat kulturlandskap (Iran)

Moskéer i sudanesisk stil i norra Elfenbenskusten (Elfenbenskusten)

UNESCO:s världsarv: Viktiga kurorter i Europa

Totalt elva europeiska städer har nu skrivits in på UNESCO:s världsarvslista 2021 med den nya titeln „Important Spa Towns of Europe“. Deras speciella betydelse beror på deras arkitektoniska överflöd och materialval, som idag definierar ramen för en stadsplaneringstyp av kurort. Platser som utvecklats kring helande källor och som idag vittnar om en en gång blomstrande spakultur. I den här artikeln presenterar vi dessa platser och tar även en titt på andra städer som har utsetts till UNESCO:s världsarv.

Bad Ems

Staden vid floden Lahn i Rheinland-Pfalz ansågs en gång i tiden vara en av de mest berömda badorterna i Tyskland. Tsar Alexander II och den senare tyske kejsaren Wilhelm I är två av de berömda gäster som bytte sina uniformer mot badrockar här. Kurortens insignier – Kurhaus, Colonnades, Kursaal, Casino och Kurpark – ligger enligt FN-organisationen som en vattenkastare längs Lahnflodens strand.

Baden-Baden

I staden vid floden Oos uppfördes under spakulturens storhetstid imponerande byggnader som är av stor betydelse för spaarkitekturen. Bland annat Trinkhalle, designad av Heinrich Hübsch, med sin rikt dekorerade lobby. Kasinot, som byggdes om i fransk nybarockstil av mecenaten Jacques Bénazet på 1800-talet, är också ett av dem. Familjen Bénazets donationer gjorde Baden-Baden till „Europas sommarhuvudstad“ på den tiden, enligt Lisa Poetschki, chef för världsarvsområdet.

Bad Kissingen

På samma sätt som när man går in i en kyrka saktar den sublima naturen i Max Littmanns Trink- und Wandelhalle ner dig, skriver FN-organisationen. Som ett resultat bröt byggnaden några av den tidens superlativ. Det var trots allt den största armerade betongbyggnaden i sitt slag, den första slutna dryckeshallen. Än idag är det den största dryckeshallen i Europa. Stadens centrala landmärke och ytterligare ett bevis på 1900-talets spa-kultur är Regentenbau, Bad Kissingens mest magnifika byggnad.

Baden nära Wien i Österrike, Bath i England, Montecatini i Italien, Vichy i Frankrike, Spa i Belgien och de tjeckiska städerna Karlsbad, Franzensbad och Marienbad är också bland de elva viktiga kurorterna i Europa som listats av UNESCO.

Andra konstnärligt och arkitektoniskt betydelsefulla städer i Tyskland har också tilldelats UNESCO:s sigill:

Darmstadt

En ensemble från början av 1900-talet ligger på en kulle i utkanten av Darmstadts stadskärna. Byggnaderna som uppfördes av konstnärer beskrivs av direktören för Mathildenhöhe Darmstadt Institute som „Bauhaus vagga“. Mellan 1901 och 1914 gav Mathildenhöhe internationellt inflytelserika impulser inom arkitektur och modern konst. Här i Darmstadt uppfördes de första byggnaderna som bröt med den utsmyckade jugendstilen. Klara linjer och reducerad ornamentik visade vägen in i en ny tidsålder för arkitekturen.

SchUM-städer vid Rhen

På grund av sin enastående betydelse för den europeiska judendomen under medeltiden har städerna Speyer, Worms och Mainz – Shpira, Warmaisa och Magenza på hebreiska – utsetts till världsarv av UNESCO. Här finns några av de äldsta bevisen på judiskt liv i Tyskland. Historien om synagogorna, talmudskolorna, kvinnoskolorna, de rituella baden och begravningsplatserna i ShUM-städerna går tillbaka till 900-talet. Byggnadernas utformning präglade arkitekturen i judiska byggnader i stora delar av Europa.

Sedan det senaste mötet i UNESCO:s världsarvskommitté kan dock den historiska hamnstaden Liverpool inte längre kalla sig världsarv. Planerade byggprojekt som „Liverpool Waters“ och utvecklingen av Bramley Moore Dock sedan utnämningen 2004 skulle äventyra hamnområdets historiska karaktär i alltför hög grad. I UNESCO:s världsarvshistoria har titeln bara dragits tillbaka två gånger tidigare: Oman togs bort från listan 2007 för att ha minskat storleken på ett antilopreservat med 90 procent och kulturlandskapet i Dresdens Elbedal 2009 på grund av byggandet av Waldschlösschenbron.

Också intressant: Ta reda på varför den planerade motorvägstunneln under en av Storbritanniens mest berömda sevärdheter – Stonehenge, som finns med på UNESCO:s världsarvslista – inte kommer att byggas här.