Öppnas i en ny flik

Utrymme för manövrering – G+L i mars 2021

Handikappvänliga, integrerade eller barriärfria: inkluderande lekplatser är bra på papperet, men svåra att förverkliga i verkligheten. Och måste verkligen alla lekplatser för barn vara så flexibla som möjligt? Vad innebär denna flexibilitet för planerare, tillverkare och användare – och för budgeteringen? I G+L 03/21 tar vi upp dessa ibland svåra frågor, diskuterar tillvägagångssätt och projekt och granskar betydelsen av inkluderingsmatrisen med experter från planerings- och lekredskapsbranschen. Chefredaktör Theresa Ramisch ställer frågan om hur inkludering kan se ut i lekutrymmen i ledaren till G+L 03/21.

Ett exempel på inkluderande lekplatser: whoop-loopen vid grundskolan på Münsterplatz i Basel (skiss: KuKuk Freiflug GmbH)

Förståelse för inkludering: möjligt?

I februari antog förbundsregeringen ”Participation Strengthening Act”, ett 82-sidigt åtgärdspaket som syftar till att långsiktigt stärka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Åtgärderna syftar till att underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning, skydda dem från våld och skapa nya karriärmöjligheter. Ett inkluderande samhälle är målet och riktlinjen för projektet är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2006, säger den federala arbetsmarknadsministern Hubertus Heil (SPD) i det officiella uttalandet.

”Ett inkluderande samhälle” – det låter som ett hedervärt mål. Men vet vi verkligen vad det innebär? Efter vårt arbete med den här frågan är svaret enkelt: Nej. Vi har en idé om hur inkludering och inkluderande omfattning kan se ut, men vi har inte förstått det fullt ut.

Fokus för denna G+L ligger på delaktighet vid planering av utrymmen för rörelse. Vi kommer att diskutera hur vi planerare kan utveckla lek- och idrottsytor för att uppfylla de otaliga krav som användningen ställer – men också var gränserna för våra handlingar går. Innehållsmässigt kommer vi att fokusera på motionsytor för personer med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar och även bredda perspektivet till att omfatta andra grupper av människor som t.ex. flyktingar.

Den branschdiskussion som vi höll om titelfrågan visar tydligt att vi redan saknar en konkret definition av begreppet inkludering. När det gäller att utforma inkluderande utrymmen förstår alla inkludering på olika sätt. Så hur ska vi kunna veta hur långt inkluderingen ska gå och var barriärer är acceptabla? Vi saknar den nödvändiga kunskapen, men också insikten. Som vuxna designers, varav de flesta inte har någon funktionsnedsättning eller flyktingbakgrund, kommer vi aldrig att kunna ta perspektivet från barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning eller flyktingar som helhet.

Modet att förbli okunnig

Men är det något dåligt? Nej, det är det inte. Jag håller helhjärtat med Bernhard Hanel, konstnär och medgrundare av KuKuk Freiflug GmbH: vi planerare måste kunna erkänna för oss själva att vi inte har en aning och söka dialog för att täppa till luckorna i vår kunskap. Först då kan fantasier uppstå som aldrig har byggts förut, säger Hanel. Då är det bara att fråga. Om du har några idéer och fantasier om inkludering och handlingsutrymme, låt oss veta det.

Frågorna och svaren hittar du i G+L 03/21.

Vi tog redan i mars 2020 fram en broschyr om lekutrymmen. Du hittar den här i butiken.

Också intressant
Cykel julgran
Tävlingsresultat i januari 2021
Snälla, tänk efter!
Sponsringstävlingen ”Ulrich Wolf” 2018 har avgjorts
Denna målning av Frans Francken från 1625 visar en vy över ett samlarskåp. Foto: Offentlig domän, via: Wikimedia Commons
Wunderkammer – Utvecklingen av samlande
En titt in i Wiens skattkammare
Allmänheten var engagerad i World Urban Forum 11 i Katowice.
World Urban Forum 11: Klimat, kris och covid-19
Ljusföroreningar
flygbild-plaza-med-träd-och-byggnader-_NpSkRaTy0A
Systemtänkande i stadsplanering – hur komplexitet blir designbar
Att kalla offren vid deras rätta namn

Världsarvsrutten

Fokus på nya icke-invasiva metoder

Under mottot ”Non-invasive!” anordnar HAWK-fakulteten för byggnadsvård och konservering och Hornemann-institutet en tvärvetenskaplig konferens i Brandenburg an der Havel den 27-30 april 2022. HAWK i Hildesheim samarbetar med Brandenburgs statliga kontor för monumentskydd och arkeologiska statsmuseum samt Brandenburgs domkyrkostift. HAWK:s Hornemann-institut har nu öppnat för registrering till konferensen på sin webbplats

Nya icke-invasiva metoder i fokus på den internationella konferensen för HAWK (fakulteten för byggnadsvård och konservering och Hornemann Institute) i samarbete med Brandenburgs statliga kontor för monumentskydd och arkeologiska statliga museum och Brandenburgs domkyrkokloster (27 april till 30 april 2022). Bilden visar en sengotisk rankmålning (detalj) i domkyrkoklostret i Brandenburg an der Havel. Foto och visualisering: HAWK (S. Krause-Riemer)
Nya icke-invasiva metoder i fokus på den internationella konferensen för HAWK (fakulteten för byggnadsvård och konservering och Hornemann Institute) i samarbete med Brandenburgs statliga kontor för monumentskydd och arkeologiska statliga museum och Brandenburgs domkyrkokloster (27 april till 30 april 2022). Bilden visar en sengotisk rankmålning (detalj) i domkyrkoklostret i Brandenburg an der Havel. Foto och visualisering: HAWK (S. Krause-Riemer)

I fokus: nya icke-invasiva metoder

Den 27-30 april 2022 arrangerar HAWK (fakulteten för byggnads- och kulturvård och Hornemann-institutet) den internationella konferensen ”Not invasive!” i Brandenburg an der Havel i samarbete med Brandenburgs statliga kontor för monumentvård och arkeologiska statsmuseum och Brandenburgs domkyrkostift. Inom ramen för två utflyktsdagar om medeltida väggmålningar kommer föreläsningar att hållas under två dagar i Rolandssalen i Gamla rådhuset i Brandenburg an der Havel: Den 28 april kommer föreläsningarna att fokusera på DFG-projektet som leds av Prof. Dr Schädler-Saub om väggmålningscykeln om vetenskap och konst i Brandenburgs domkyrkas kloster. Den 29 april kommer kollegor från andra europeiska länder att presentera innovativa projekt inom området muralmålning/arkitektoniska ytor för diskussion. Det kommer att finnas gott om möjligheter att diskutera användningen av digital teknik i Brandenburger Domklausur.

Nästan alla historiska konstverk har överlevt i fragment: Att hantera dessa fragment, undersöka, bevara och kommunicera dem är därför en av de centrala uppgifterna för konservatorer, arkeologer, konsthistoriker, arkitekter och monumentkonservatorer.

Radiodiagnostiska bildtekniker och digitala visualiserings- och simuleringsalternativ ger oss nu allt effektivare verktyg för att undersöka, virtuellt komplettera och kommunicera fragmentariska verk. Framför allt erbjuder de oss dock nya, icke-invasiva tekniker, dvs. tekniker som inte påverkar substansen.

Konferensen erbjuder inte bara en praktiskt orienterad översikt över dessa innovativa tekniker och deras möjliga tillämpningar, utan också möjlighet att diskutera dem direkt med användarna. Konferensen fokuserar på forskning och presentation av väggmålningar, eftersom just denna konstgenre ofta är dåligt bevarad och svår att förstå på grund av klimatförändringar, vandalism, ombyggnader och omgestaltningar etc.

Tvärvetenskaplig

De experter som föreläser kommer från specialistdisciplinerna konservering/restaurering, konsthistoria, monumentvård, byggnadsforskning, mätteknik/foto och naturvetenskap.

Program

De första föreläsningarna kommer att fokusera på resultaten av DFG:s konserveringsvetenskapliga projekt under ledning av Prof. Dr Ursula Schädler-Saub (HAWK) om den sengotiska väggmålningscykeln om vetenskap och konst i domkyrkoklostret i Brandenburg an der Havel. Fokus ligger på de nyutvecklade metoderna och teknikerna för att registrera och visualisera det fragmentariska. Möjligheterna till en lönsam tvärvetenskaplig användning av dessa kommer att tas upp till diskussion. Bland annat kommer resultaten av forskningen kring den historiska målningstekniken att presenteras – en ovanligt genomarbetad secco-teknik med dyrbara pigment.

Nästa dags talare kommer att presentera andra aktuella projekt för forskning, visualisering och presentation av fragmentariska konstverk med hjälp av radiodiagnostiska bildtekniker, t.ex. multispektral analys. För att stimulera till en diskussion om de olika metodernas och teknikernas möjligheter och begränsningar ingår även exempel från skulpturområdet. Dessutom kommer en teknik med öppen källkod att presenteras som också kan användas mycket bra för mindre projekt.

I slutdiskussionen kommer experter från olika yrken att sammanfatta de viktigaste övervägandena och våga en blick in i framtiden i diskussion med publiken. En offentlig föreläsning kommer att förklara nya konsthistoriska rön om muralmålningscykeln i det tidigare biblioteket i Brandenburger Domklausur och illustrera cykelns enorma kulturhistoriska betydelse.

Begränsande bok

I samarbete med Brandenburgs statliga kontor för bevarande av monument. En medföljande bok med den slutliga dokumentationen av DFG-projektet för restaureringsvetenskap,

Utflykter

Konferensen kommer att inramas av gemensamma besök på medeltida väggmålningar i staden Brandenburg och dess omgivningar. Konferensen inleds på eftermiddagen den 27 april med en promenad från S:t Katharina via S:t Johannis till Domklausur. Den 30 april anordnas en utflykt till medeltida väggmålningar i Mark Brandenburg.

Registrering är endast möjlig online. Konferensen finansieras av Niedersächsisches Vorab.

Kontaktpersoner:
För administrativa frågor: Nina Niemeyer-Thömel, Hornemann Institute of the HAWK
För organisatoriska frågor: Dr. Angela Weyer, Hornemann Institute of the HAWK
För frågor om innehåll: Prof. Dr Dipl.-Rest. Ursula Schädler-Saub

Lästips: Hornemann Institute of the HAWK firade sitt 20-årsjubileum den 16 januari 2019 med en offentlig föreläsning om bevarandet av bildtaket i S:t Mikaels kyrka i Hildesheim.