Grönt är inte alltid lika bra. Intelligenta kommunala strategier behövs för att stärka städernas grönområden. Forskningsfältet ”Green Urban Labs” testade hur dessa skulle kunna se ut fram till mitten av 2020. Inom ramen för forskningsprogrammet ExWoSt utvecklade Green Urban Labs nya metoder för grön utveckling i tolv städer i Tyskland. Vi presenterar tre av labben i Leipzig, Bochum och Ludwigsburg.

Leipzig: Kvalificering av grön infrastruktur i hela staden
”Green Urban Labs” intar en central position bland de forskningsrelaterade åtgärderna i BMI:s vitbok ”Urban Green”. Inom forskningsfältet ExWoSt, som lanserades av BBSR 2016, undersöktes tolv innovativa modellprojekt. Fokus låg på frågan om hur kommuner kan förbättra grönområden i städerna med tanke på livskvaliteten, särskilt i växande städer.
”Labben” är verkliga laboratorier där man testar nya metoder som uppstår i gränslandet mellan vetenskap och praktisk erfarenhet på plats. Fokus ligger på processen. Från frågan om hur problem angrips och löses, ända fram till slutprodukten. Det är tillåtet att misslyckas, för utan öppenhet för innovation och mod att bryta ny mark när det gäller planering kan inget nytt skapas. I gengäld för denna öppenhet får ”pionjärerna” i labben ekonomiskt stöd och en mängd olika utbytesformat inom ExWoSt:s forskningsområde.
Leipzig är den snabbast växande staden i Tyskland. Fram till för några år sedan handlade grön utveckling fortfarande om att göra tomma områden eller gamla industritomter i missgynnade stadsdelar mer attraktiva. Idag är det snarare en fråga om hur grönområden och öppna ytor kan bevaras trots det enorma byggtrycket. Leipzig har beslutat sig för att agera proaktivt. Huvudfokus ligger på kvalitet.
En rumslig analys och målformulering för det stadsomfattande nätverket av grön och blå infrastruktur genomfördes med Leipzig Lab. Resultaten ledde fram till en ”Green Masterplan – Leipzig grönblå 2030”. Eftersom masterplanen skulle vara så realiserbar som möjligt säkerställdes dess utveckling genom en bred, avdelningsövergripande och samarbetsinriktad process.
Förutom engagemang från olika myndigheter och avdelningar involverades också stadens samhälle på ett omfattande sätt, med hänsyn till många intressenter. Eftersom hela den gröna infrastrukturen beaktades var man tvungen att besvara frågor som t.ex: Var behöver kalluftskorridorer skapas eller bevaras, var behöver vi fler gröna tak? Hur kan områden kodas på ett sådant sätt att invånarnas eller företagens behov kan harmoniseras med den biologiska mångfaldens behov? På så sätt kan stadsgrönska integreras i de pågående utvecklingsprocesserna som en legitimerad faktor.
Bochum: Hur olika alternativ växer fram i en öppen process
En idrottsplats mitt i ett socialt missgynnat bostadsområde i Bochum, där det inte finns tillräckligt med grönområden, ska omvandlas till ett ”grönt stadsdelscentrum”. Men hur ska det gå till? I teorin erbjuder den övergivna 20.000 kvadratmeter stora idrottsplatsen ”Am Hausacker” många möjligheter.
Den ansvariga idrotts- och badavdelningen har därför tagit ett nytt grepp: Tillsammans med experter från andra avdelningar har man utvecklat ett koncept för att kombinera de olika kvalifikationerna i processen och koppla samman dem på ett målinriktat sätt.
Ludwigsburg: Inspirerande entreprenörer för stadsgrönska
Det öppna och kommunikativa förhållningssättet resulterade i alternativ som gav utvecklingen av webbplatsen vändningar som knappast hade varit möjliga annars. Detta berodde främst på de ärliga strävandena att inkludera alla intressen och intressenter.
Som ett resultat av detta är Hausacker nu flerkodad i betydelsen miljörättvisa. Inte bara (som ursprungligen planerat) finns det nu möjligheter till motion och socialt umgänge. Dessutom förbättras mikroklimatet genom att ytor öppnas, grönska och träd planteras, värmeöar minskas och fördröjningsdiken och träddiken skapas.
För att finansiera det sistnämnda kunde finansieringsprogrammet Emscher Renaturation, som omfattar hela Ruhrområdet, hjälpa till genom förmedling av civilingenjörskontoret. Hausacker är på väg att bli ett samproducerat grönområde och ett nytt stadsdelscentrum i alla avseenden. Eftersom så många intressenter är inblandade är acceptansen redan mycket hög. Slutligen kommer en innovativ operatörsmodell att säkerställa den långsiktiga driften, underhållet och skötseln av anläggningen.
Affärsparkerna i innerstäderna utsätts för ett allt större konkurrenstryck. Å ena sidan efterfrågar många företag en kvalificerad och grön design. Å andra sidan konkurrerar områden som de i Ludwigsburg med områden i Stuttgart och andra städer i regionen. Staden har därför en dubbel roll att spela här: att ge kvalificerade erbjudanden till företag som vill flytta och att kommunicera riktade marknadsföringsstrategier till omvärlden.

Att uppgradera ett befintligt industriområde för att göra det grönare är inte möjligt utan de lokala företagen. Den första uppgiften var att identifiera potentialen. Staden förespråkar tillfälliga åtgärder, t.ex. mobila gröna enheter, och mycket direkt kommunikation, även mellan företagen.
Staden bidrog inledningsvis med en utvecklingsplan. Eftersom de centrala områdena tillhör företagen måste de först se potentialen. En utmaning. För det handlar ju också om att öppna upp trafikytor och mellanrum och omfördela dem till andra användningsområden. Och var ska man då ställa privatbilen? Labbet handlade också om att multikoda motsvarande områden. För staden innebär det att ständigt utveckla nya möjligheter i processen och motivera företag att implementera dessa i en gemensam strategi.
Detta är en förkortad version av den artikel som publicerades i G+L 7/19 på temat ”Processer”.

































