Efter räddningen av Timbuktu-manuskripten har restauratörernas, arkivariernas och forskarnas arbete påbörjats. Ytterligare internationellt bistånd kommer att samordnas noga.
Räddningsaktionen var dramatisk, topphemlig, tog åtta månader och räddade den största manuskriptskatten i Västafrika från omedelbar förstörelse. Mellan juni 2012 och januari 2013 organiserade Abdel Kader Haidara, chef för Mamma Haidara Memorial Library och ordförande för en sammanslutning av privata manuskriptägare, räddningen av 285.000 islamiska manuskript tillsammans med många medhjälpare. De fördes från det krigshärjade Timbuktu till Bamako, 700 kilometer bort.
De så kallade Timbuktu-manuskripten skapades mellan 1100-talet och början av 1900-talet och är en av de största islamiska manuskriptskatterna. Förutom skrifter av lärda från Timbuktu och angränsande länder innehåller de även islamiska dokument från Mellanöstern och Medelhavsområdet. Merparten av manuskripten är i privat ägo och förvarades fram till 2012 i 35 privata bibliotek. Endast en liten del kom från det statliga Ahmed Baba-institutet. Även om manuskripten för närvarande är i säkert förvar i flera tillfälliga förvaringscenter i Bamako, förvaras de fortfarande i sina transportlådor av metall. I det fuktiga klimatet i södra Mali utgör detta ett ytterligare hot mot denna unika skatt av läder och papper.
Så snart de hade återfunnits hjälpte olika internationella stiftelser till att säkra dem ytterligare. Under det senaste året har även det tyska utrikesdepartementet, Gerda Henkel Foundation och Centre for the Study of Manuscript Cultures (CSMC) vid Hamburgs universitet stöttat arbetet med att bevara och forska kring manuskripten. Den 17 och 18 juni bjöd utrikesdepartementet och Gerda Henkel-stiftelsen in internationella stödpersoner, akademiker och politiker från Mali till ett strategimöte i Berlin. Man enades om att nära samordna ytterligare internationella stödåtgärder och framför allt att genomföra omedelbara åtgärder för att skydda mot fukt.
Konservator Eva Brozowsky från Hamburgs universitet har under ett års tid hjälpt till att skydda de värdefulla manuskripten – som enda konservator i Hamburgs biståndsprojekt. Eva Brozowsky hoppas att det arbete som har påbörjats – att rengöra och säkra manuskripten, katalogisera dem, digitalisera dem och förvara dem i syrafria kuvert och lådor – ska fortsätta snabbt. Hittills har hon utbildat lokal personal från en rad olika yrken i grundläggande konserveringsmetoder vid flera seminarier, behandlat 2.000 manuskript med dem och restaurerat flera manuskript. 2000 av 285.000. Hon arbetar också tillsammans med personalen i Bamako för att utveckla hållbara konserveringsmetoder. „Jag försöker förverkliga bevarandet av manuskripten med hjälp av lokala material och resurser“, säger Brozowsky.
För framtiden önskar hon sig inte bara ytterligare en konservator för projektet, dess genomförande och vetenskapliga bearbetning, utan även fönsterglas till arbetsrummen. För närvarande blåser vind och damm obehindrat in i rummen.
Dessutom tillkommer många nya problem som måste lösas efter den inledande räddningsfasen. Det gäller till exempel digitaliseringsfrågorna. Medan forskarna är positiva till att manuskripten digitaliseras är vissa av ägarna emot det. „Vissa har personliga och religiösa reservationer mot digitalisering“, säger Brozowsky. De flesta av manuskripten lämnade först de privata biblioteksskåpen och därmed ägarnas familjer när de evakuerades 2012/13. Fram till dess var de varken tillgängliga för allmänheten eller avsedda för externa användare. Detta förklarar också varför endast en bråkdel av Timbuktu-manuskripten har katalogiserats och undersökts. Konservator Eva Brozowsky har påbörjat grundforskningen: Under sina vistelser i Mali började hon t.ex. samla in bläckrecept.
