16.02.2026

Porträtt Projekt

Yves Klein – en magisteruppsats av restauratörer som ett teamprojekt

Att ta upp arbetet. Fotografisk dokumentation av svamprelieferna av Nelly Paletta och Rabea Blasczyk. Foto: Martin Schmüdderich 2022

Att ta upp arbetet. Fotografisk dokumentation av svamprelieferna av Nelly Paletta och Rabea Blasczyk. Foto: Martin Schmüdderich 2022

„Damm är energins patina“: en magisteruppsats som ett grupprojekt. Rabea Blasczyk och Nelly Paletta undersökte väggrelieferna av Yves Klein i Musiktheater Gelsenkirchen. En intervju med de två restauratörerna

De strålar utåt genom den stora glasfasaden och drar betraktaren in i interiören och in i bildplanet: de sex väggrelieferna av Yves Klein skapades mellan 1957 och 1959 för Musiktheater i Gelsenkirchen. Deras strålande blå färg är konstnären Yves Kleins varumärke. Under de senaste 60 åren har dock damm lagt sig över konsten, eftersom det inte är möjligt att visa konst i en museimiljö. För att utveckla ett restaureringskoncept för de två strukturella relieferna och de fyra svamprelieferna vände sig Christiane Wanken, intendent på Kunstmuseum Gelsenkirchen och ansvarig för stadens Kunst am Bau, till TH Köln. Gunnar Heydenreich, professor i restaurering av modern och samtida konst, var entusiastisk över idén och uppgiften, men insåg att omfattningen skulle gå utöver en magisteruppsats.


En masteruppsats i team med dubbel omfattning - en nyhet i konservatorsutbildningen vid TH Köln

Det handlade ju inte bara om att inventera 400 kvadratmeter konst, utan också om att undersöka verkets tillkomst, fastställa vilka material som använts, beskriva förändringar i skicket och utveckla ettrengörings- och konserveringskoncept. Detta gav upphov till idén om en masteruppsats i grupp med dubbelt så stor omfattning – något som är unikt för konservatorsutbildningen vid TH Köln. „Jag är mycket glad över att Rabea Blasczyk och Nelly Paletta har tagit sig an denna herkuliska uppgift“, säger professor Gunnar Heydenreich.

RESTAURO: Vad handlade er gemensamma masteruppsats om?
Rabea Blasczyk: Vi tittade på de sex blå väggrelieferna av Yves Klein, som utformades och förverkligades i Gelsenkirchens musikteater mellan 1957 och 1959. Det rör sig om två strukturella reliefer på sidoväggarna och två svampreliefer på gavlarna i foajén och garderoben. Huvudprojektet, som vi arbetade med från våren 2020 till 2022, föranleddes av kraftiga dammavlagringar. Våra mål var att rekonstruera verkets tillkomst, registrera förändringar i skick och deras orsaker samt utveckla ett koncept för rengöring och långsiktig konservering.

Komplett inspelning. De blå väggrelieferna av Yves Klein i Musiktheater im Revier Gelsenkirchen. Ovan: Struktur- och svampreliefer i den östra foajén. Nedan: Svamprelief i det östra garderobsområdet. Foto: Martin Schmüdderich 2022
Komplett inspelning. De blå väggrelieferna av Yves Klein i Musiktheater im Revier Gelsenkirchen. Ovan: Struktur- och svampreliefer i den östra foajén. Nedan: Svamprelief i det östra garderobsområdet. Foto: Martin Schmüdderich 2022
Närbild. Enstaka svampar och svampstavar i den västra foajén. Foto: Paletta/Blasczyk 20
Närbild. Enskilda svampar och svamprosetter i den västra foajén. Foto: Paletta/Blasczyk 20

RESTAURO: Det låter som en hel del arbete.

Rabea Blasczyk: Vi har kunnat klargöra vilka material som använts och arbetsprocessen för detta ofta beskrivna verk. Det finns nu en första dokumentation av dess skick och för första gången på mer än 60 år har miljöförhållandena registrerats – i form av temperatur, luftfuktighet, ljusinfall, UV-strålning och dammexponering. Det var först på grundval av detta som det var möjligt att utveckla ett koncept för långsiktig konservering.

RESTAURO: Varför valde du det här projektet?
Nelly Paletta: De blå väggrelieferna spelar en viktig roll i Yves Kleins konstnärskap och det har blivit tydligt att det fortfarande finns många obesvarade frågor om tillkomsten av hans verk. Vi insåg att dokumentationen är ofullständig och att det finns motsägelsefulla uttalanden – både från samtida vittnen och från konstnärens och arkitekten Werner Ruhnaus arvingar. Vi ville därför undersöka de material som använts och verkens tekniska struktur. Och vi tyckte att det var spännande att föremålen är konst i arkitektur. Det gjorde det tydligt att vi bara kunde förstå verken i samband med deras omgivning – innehållsmässigt och även i förhållande till deras skick. Detta kräver sammanhängande analyser. Utmaningen låg därför inte bara i verkens storlek, med en total yta på cirka 400 kvadratmeter, utan också i frågornas komplexitet.

Start av arbetet. Rabea Blasczyk under testserien för ytrengöring på svampavlastningen i det östra kapprumsområdet. Foto: Martin Schmüdderich 2021
Början på arbetet. Nelly Paletta förbereder provkropparna på CICS, TH Köln. Foto: Paletta/Blasczyk 202
Början på arbetet. Nelly Paletta förbereder provkropparna på CICS, TH Köln. Foto: Paletta/Blasczyk 2022

RESTAURO: Hur var ert samarbete, uppdelningen, kommunikationen?
Rabea Blasczyk: Det var första gången som två studenter i vårt utbildningsprogram på TH Köln arbetade med ett masterprojekt tillsammans och formulerade masteruppsatsen tillsammans.

Nelly Paletta: Man måste skriva ett visst antal ord i en masteruppsats. I vårt fall var det dubbelt så många. Vi delade upp de enskilda kapitlen mellan oss.

Rabea Blasczyk: Ur vår synvinkel fungerade det mycket bra. Vi delade upp enskilda ämnen, men arbetade med allt tillsammans. Redan från början ville vi vara likvärdiga experter på projektet. Men det innebar också att vi diskuterade våra respektive arbeten varje dag. Inget beslutades på egenhand, och vi förde också en livlig dialog med vårhandledande professor Gunnar Heydenreich, staden Gelsenkirchen, monumentmyndigheten och andra specialistföretag som stöder oss i detta stora projekt.

Nach oben scrollen